Delaktighet kräver kommunikation

– Delaktighet är ett viktigt begrepp inom LSS och kommunikation är en förutsättning för detta. Om du inte förstår har du ingen möjlighet att vara delaktig.

Det säger Marjana Tornmalm, utredare på Socialstyrelsen. I ”Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-verksamhet” framgår det hur svårigheter med att uttrycka sig kan leda till både självskadebeteenden och utåtagerande beteenden. Kunskapsstödet riktar sig till chefer och personal.

Kunskapsstödets rekommendationer

Två rekommendationer lyfter tydligt fram vikten av kommunikation: personalen inom LSS-verksamheter bör anpassa sitt kommunikativa förhållningssätt utifrån individens behov och personer med kommunikationssvårigheter bör få tillgång till individuellt anpassad AKK. 

Kunskapsstödet bygger på en genomgång av aktuell forskning. Inom området utmanande beteende finns generellt sett få metoder som har tillräcklig evidensgrad för att kunna rekommenderas. Men det finns studier som stödjer att fysisk aktivitet och funktionell kommunikation spelar roll. Ett kommunikativt förhållningssätt är ingenting alla går runt och bara kan behärska naturligt och det är här som logopedernas kompetens kommer in i bilden.

Handledning behövs

I Västra Götaland har DART redan startat upp kurser för handledning och vidareutbildning av personal inom LSS, som svar på kunskapsstödets rekommendationer. Fler insatser av samma typ skulle dock behövas över landet.

– Detta är områden som kommer fortsätta växa och många verksamheter behöver starthjälp, inspiration och handledning. Och logopederna har en mycket god grund för detta. Men om de inte kan svara på detta kunskapsbehov så kommer någon annan yrkesgrupp kanske göra det, säger Marjana Tornmalm.

• Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-verksamhet

(Detta är en förkortad och lätt bearbetad version av en artikel i tidningen Logopeden nr 2 2016)