Logopeden 2/16 2016-06-10

Dags att vårda vår kommunikation

De flesta logopeder har någon gång hämtat en fyraåring i väntrummet, som halvt gråter i tron om att doktorn kommer med en spruta. Eller förklarat vad dysfagi är för en partner som trodde kallelsen rörde makens knäproblem. Vi logopeder är experter på kommunikation. Men hur väl kommunicerar vi information till våra patienter?

Att skapa en god kommunikativ miljö är någonting många logopeder handleder familjer och personal i dagligen. Men lever vi som vi lär?

– Stora grupper i samhället har svårt att ta till sig textinformation, säger Ulrika Ferm, enhetschef på DART kommunikationscenter i Göteborg, som är en del av Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Med Gunilla Thunberg driver hon projektet KomHIT respektive KomHIT Flykting, som vill öka den kommunikativa tillgängligheten inom vården.

Gunilla Thunberg och Ulrika Ferm från DART kommunikationscenter, Göteborg

Underlättar för alla

– Alla behöver en tillgänglig kommunikation. Vi har äldre personer, som är sköra i en vårdsituation. Barn som inte kommit så långt i sin språkutveckling. Personer som har begränsade svenskakunskaper, säger Ulrika Ferm.

Just det universella tänket: ”Bilder underlättar för alla”, är grunden i DART:s KomHIT-projekt, som efter flera års vidareutveckling i Västra Götalandsregionen nu sprids över landet, en mottagning i taget. Grundidén är att patienternas delaktighet ska öka genom att bildstöd blir en del i vardagen på sjukshuset.

Bekväm i kommunikationen

Gunilla Thunberg poängterar att KomHIT inte handlar om att individanpassa information och kommunikation till personer med funktionsnedsättningar, även om dessa kan vara särskilt beroende av bildinformation. Det är viktigt att multimodal kommunikation finns i vårdmiljön på ett naturligt sätt.

– Om vi redan jobbar med bilder varje dag är chansen mycket större att det verkligen används. Det är därför vi måste satsa på universell design, säger Ulrika.

Motvilja hos personal

– Jag har arbetat mycket med äldre som till har exempel Parkinsons och bara lättare kognitiv svikt. I stort sett alla ser bilderna som ett jättebra stöd. Sedan händer det att deras medföljare ändå säger ”men behöver du verkligen detta?”, berättar Gunilla.

Hon beskriver att det finns en motvilja till alla typer av hjälpmedel hos framför allt vårdpersonal, vilket är märkligt eftersom hjälpmedel, minnesstöd och bilder är något vi använder hela tiden i vardagen utan att vi tänker på det. 

Patientlagen stöttar

Vikten av att förstå och kunna delta i mötet med vården beskrivs tydligt i patientlagen från 2015. Men möjligheter att uttrycka sig kan också ses som en mänsklig rättighet. Utifrån dessa termer märks plötsligt ett enormt behov av logopeder. Från vården till förskolan till rättsväsendet.

– Kommunikativ tillgänglighet har öppnat upp för ett nytt område där logopedisk kompetens kan göra stor skillnad överallt i samhället, säger Ulrika.


(Detta är en förkortad och lätt bearbetad version av en artikel publicerad i tidningen Logopeden nr 2 2016.)

Senaste nyheter

15 december 2016, 16:41

Remissvar på "Samordning, ansvar och kommunikation" (SOU 2016:46)

Svenska Logopedförbundet har tagit del av utredningen där syftet med uppdraget var att öka...

01 december 2016, 22:10

Svenska Logopedförbundet på Vimeo

Nu finns det möjlighet att se flera av föreläsningarna från jubileumswebbinariet som separata...

27 november 2016, 22:44

Logoped ordförande i Saco Studentråd!

Malin Påhls, nyutexaminerad logoped från Karolinska Institutet, valdes i helgen till ordförande f...