HälsoAkademikerna. Yrkesföreningen för akademiker
inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa. En del av SRAT

2022-06-13

Främjande av fysisk aktivitet i skolan

I dag finns det en mängd vetenskapliga bevis som stödjer teorin om att ett stillasittande (sittande/vilande) beteende, karaktäriserat av en låg energiförbrukning. Vilket kan leda till en mängd negativa hälsoresultat såsom försämrade skolresultat, fetma, kardiometabola riskfaktorer och asocialt beteende. Det moderna samhället inbjuder till ett stillasittande beteende på flera olika samhällsnivåer och är genomgripande vilket gör dem svåra att förändra.

De senaste åren har kroppslig rörelse minskat drastiskt hos barn och ungdomar. Enligt folkhälsomyndigheten (2017-2018), uppnår endast 10% av flickorna och 50% av pojkarna i Sverige WHO:s rekommendation om minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag. I stället ses en ökande trend av stillasittande aktiviteter. I genomsnitt spenderar en 10 åring cirka 9 timmar per dag stillasittande. Konsekvens av minskad fysisk och psykiskt hälsa samt minskad inlärningsförmåga som följd. Faktorer som har ett samband med minskad rörlighet bland barn är enligt SCB (2020) ökad skärmtid och allt mindre skolgårdar att leka på, trots att flera studier påvisar att vistelse utomhus stimulerar till fysisk aktivitet, lek och lärande. Den moderna livsstilen kan ses som en viktig komponent eftersom utbildningsinstitutioner, den egna boendemiljön, samhällets infrastruktur och skärmar inbjuder till ett stillasittande beteende. 

Varför är det så viktigt att främja rörelse i skolan?
Vid korta rörelsepauser går pulsen upp, syre- och energisättningen ökar, dopamin frisätts, fokus samt koncentrationsförmågan skärps. Det möjliggör en förbättrad potential att slå bort störande tankar och impulser, vilket ger en positiv påverkan på inlärningsförmågan. Barn får en ökad motorik, förbättrad koncentrationsförmåga och självkänsla, samt att de blir mer kreativa och mer beslutsamma enligt läkaren Anders Hansen. Fysisk aktivitet bidrar dessutom till ökad produktionen av nya celler och förbättrar minnesförmågan. 

I Sverige finns det goda exempel på hur ökad fysisk aktivitet i skolan kan ge långsiktiga effekter. Ett av dessa projekt startades 1999 och har benämningen Bunkefloprojektet. Genom att öka idrottsundervisningen från 2 till 5 lektioner per vecka, utan någon annan förändring, blev 7 % fler elever behöriga till gymnasieskolan. Bland pojkar var skillnaden störst där ökningen gick från 83-96%.  

En uppföljande studie utfördes tre år efter avslutat intervention. Resultatet visade att de elever som haft skolidrott dagligen var i genomsnitt tre timmar mer fysiskt aktiva, jämfört med kontrollgruppen. Ett annat fynd var att det stillasittande beteendet hade minskat med fyra timmar i jämförelsen med de övriga.

Vad kan vi göra för att främja rörelse i skolan?
Enligt den befintliga skollagen (2010:800) ska elevhälsan främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande genom att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Ett uppdrag som lagts främst på skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. 

Utifrån en hälsopedagogs perspektiv saknas det i dag spetskompetens inom elevhälsan som kan bidra med kunskap och kompetens om hur ett hälsofrämjande arbete kan bedrivas med fokus på fysisk och psykisk hälsa. Det kan ske genom att bland annat vara ett aktivt stöd för införandet av att rörelse i klassrummet som sker i kombination med inlärning. Vilket kan bidra till mer jämlika förutsättningar för rörelse och hälsa. En hälsopedagog kan med sin kompetens skapa sig en heltäckande bild av elevernas totala hälsa och identifiera elevernas friskfaktorer, vad de behöver för att må bra, utvecklas och prestera i skolan, en grundförutsättning för en stimulerande arbetsmiljö. Hälsopedagogen kan även upptäcka potentiella riskfaktorer och hjälpa till att styra om eller sätta in rätt insatser i tid.

Uppmaning
I dagsläget åligger det rektorerna att anställa hälsopedagoger med spetskompetens inom det hälsofrämjande arbetet. I förlängningen kan hälsopedagoger vara med och bidra till förebyggande insatser som kan leda till stora kostnadsbesparingar för kommuner och regioner. Exempelvis kostar en obehörig elev till gymnasiet i genomsnitt 38 000 kronor, vilket innebär cirka 12 procent mer än en behörig elev. Att införa krav på tillgång till hälsopedagog i skolan, ger en bredare kompetens och förståelse i det hälsofrämjande arbetet och dessutom en ekonomisk besparing. Hälsovetare kan även möjliggöra för eleverna att förbättra eller bibehålla deras fysiska, psykiska och sociala hälsa genom ett kvalitativt och långsiktigt hälsoarbete, där elevernas inlärning och hälsa är i fokus. 

Under hösten (2022) kommer vi på Hälsoakademikerna starta ett projekt för att uppmuntra och upplysa skolor om vikten av en hälsopedagogs hälsofrämjande arbete inom utbildningsväsendet. Handlingen handlar om att öka förståelsen och kunskapen om vilket värde en hälsopedagog kan ha för elever och personal i ett elevhälsoteam.



Senaste nyheter

11 oktober 2022, 21:00

Change the game – aktivitetsdagen 2022

Change the game avslutas varje år med en stor aktivitetsdag där barn får prova på rörelse och...

11 oktober 2022, 20:54

Change the game konferens

Som tidigare styrelsemedlem i HälsoAkademikerna och trogen besökare i Umeå sedan starten så kände...

11 oktober 2022, 20:41

Change the game och intervju med verksamhetsledaren Tom Englén

Change the game i Umeå startades 2014 med syfte att främja fysisk aktivitet i Umeå med omnejd....