Det finns goda förutsättningar och argument för att knyta samman arbetet för jämlikhet i hälsa med socialt hållbar utveckling och FNs 17 globala utvecklingsmål – Agenda 2030.

En god och jämlik hälsa är både en förutsättning för att nå de globala målen om en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld och ett resultat av arbetet med Agenda 2030.

Inom SKR och Folkhälsomyndighetens gemensamma arena Mötesplats social hållbarhet, har det tagits fram en beskrivning av ett socialt hållbart samhälle: Ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Folkhälsoläget kan ses som ett uttryck för en socialt hållbar samhällsutveckling. Därför kan god och jämlik hälsa likställas med social hållbarhet.

Hälsan påverkas av omgivande livsmiljöer och de livsvillkor under vilka kvinnor och män föds, växer upp, arbetar och åldras. Detta påverkar även våra levnadsvanor. Hälsan i befolkningen har därför en direkt eller indirekt koppling till samtliga 17 globala mål i agendan.

Några av de mest grundläggande faktorerna för god hälsa är ekonomisk & social trygghet, framtidstro & känslan av sammanhang.

Mål som bidrar till ovan är exempelvis:

• minskad fattigdom (mål 1)

• arbete & ekonomisk tillväxt (mål 8)

• säkra & trygga städer (mål 11)

• minskade klimatförändringar (mål 13)

• fred & inkluderande samhällen (mål 16)

God hälsa är samtidigt en förutsättning för flera mål, exempelvis god utbildning för alla (mål 4).

Utmaningen att minska ojämlikheten återspeglas i målet att öka jämlikheten (mål 10) och jämställdheten (mål 5).

Se WHO:s illustration av hur hälsa och välbefinnande (mål 3), hänger ihop med samtliga mål som på olika sätt belyser underliggande orsaker till hälsa och ohälsa, samt de välfärdssystem med betydelse för folkhälsan.