Barnkonventionen beskriver alla barns rättigheter över hela världen. Barnkonventionen kommer att bli lag 2020 och är viktig att införliva inom idrottsrörelsen.
Den 13 juni 2018 röstade Sveriges riksdag ja till att göra barnkonventionen till lag. Barnkonventionen kommer att bli svensk lag och börjar gälla från 1 januari 2020. Dessutom har man även beslutat om fortsatt transformering av barnkonventionen i andra lagar, så att relevanta lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser.
Barnkonventionen kan enklast beskrivas som en universell definition av de rättigheter som gäller för alla barn i hela världen.
Konventionen täcker både barnets rätt till skydd mot utnyttjande, övergrepp och diskriminering och dess rätt till inflytande och delaktighet. I konventionen definieras barn som personer under 18 år.
FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. 196 länder har skrivit under och förbundit sig att följa reglerna. USA är det enda land som inte ratificerat barnkonventionen.
Barnkonventionen består av 54 artiklar som fastslår barns rättigheter i olika områden. Fyra av artiklarna är vägledande för hur helheten ska tolkas och brukar kallas för barnkonventionens grundprinciper.
Artikel 2. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
Artikel 3. Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
Artikel 6. Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.
Artikel 12. Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.
TRE PERSPEKTIV PÅ BARNS RÄTTIGHETER
Diskussioner om barns rättigheter kan ibland framstå som förvirrade eller oklara. Medan vissa pratar om barns rättigheter med hänvisning till någon lagparagraf eller till artiklar i barnkonventionen har andra en mer generell utgångspunkt i att vi måste lyssna på barnen själva och att de alltid har rätt till sin egen uppfattning. Båda perspektiven är korrekta men vi kan undvika förvirring i diskussionen om vi är medvetna om att det finns tre delvis parallella perspektiv i frågan om barns rättigheter.
Det första perspektivet är ett så kallat barnrättsperspektiv. Med detta begrepp markeras att barn har rättigheter och att beslut och handlingar som rör barn ska utgå från barnkonventionen.
Det andra perspektivet är ett barnperspektiv. Denna formulering syftar på situationer där vi vuxna tänker oss in i barns situation, funderar över hur våra beslut påverkar barn och vad som egentligen blir bäst för dem.
Det tredje perspektivet är ett barns perspektiv. Här markeras att barn är unika och självständiga individer med egna synsätt och uppfattningar. För att få ett barns perspektiv i en fråga krävs att vi vänder oss till barnen, lyssnar på dem och hör hur de ser på beslut och verksamheter.
UNICEF har tagit fram en handbok för idrottsledare som heter ”Barnkonventionen och föreningsidrotten”.
Är du idrottsledare, idrottare eller förälder till idrottande barn så är denna handbok något jag starkt kan rekommendera.
Boken är skriven utifrån tre utgångspunkter: Den första är att barns rättigheter alltid måste respekteras.
Den andra utgångspunkten är att det inte alls behöver vara svårt att följa barnkonventionen i en idrottsförening. Men ibland krävs det mod!
Den tredje utgångspunkten är att du som idrottsledare har allt att vinna på att använda barnkonventionen i din förenings arbete.
Boken är uppbyggd på det sätt handböcker brukar vara. Den innehåller faktadelar med tillhörande checklistor och frågor hur ni arbetar i er egna förening eller ert lag.
Handboken är gratis att beställa eller ladda ned på unicef.se
Unicef har även utbildade barnrättsinformatörer som gratis kan besöka er förening och hålla i en workshop.
Källa: Unicef