HälsoAkademikerna. Yrkesföreningen för akademiker
inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa. En del av SRAT

2021-12-19

Nytt examensarbete ger en inblick i idrottsföreningarnas utmaningar under Coronapandemin

En kvalitativ studie om hälsofrämjande arbete inom den svenska barn- och ungdomsidrotten. Studiens resultat visar på att idrottsföreningarna är en viktig arena för det hälsofrämjande arbetet i det svenska samhället.

Nina Blomberg Zanders läser Mastersprogrammet inom hälsovetenskap, inriktning folkhälsovetenskap på Karlstads universitet. Våren 2021 påbörjade hon sin magisteruppsats, en kvalitativ studie om hälsofrämjande arbete inom den svenska barn- och ungdomsidrotten. Studiens resultat visar på att idrottsföreningarna är en viktig arena för det hälsofrämjande arbetet i det svenska samhället. 

Våren 2021, Coronapandemin pågår för fullt, men det hejdar inte Nina Blomberg Zanders, från att påbörja arbetet med sin magisteruppsats. Bakgrunden till studien är ett uppdrag från fackföreningen HälsoAkademikerna. Uppdraget var att ta fram mer kunskap om hur idrottsföreningarna arbetar med folkhälsa och nu är studien klar. Resultatet visar att idrottsföreningar är en viktig arena i det svenska samhället vad gäller hälsofrämjande arbete. 

Idrottsföreningar i Sverige kan beskrivas som en folkrörelse som engagerar många. Det finns både idrottspolitiska mål och ett civilsamhälle som arbetar för att barn och ungdomar ska vara fysiskt aktiva inom idrott. Idag finns det en bredd av många olika idrottsföreningar i Sverige, men utbudet och tillgången varierar beroende på regionala skillnader inom landet och idrottsföreningarnas resurser. Studiens syfte var att, genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur idrottsföreningar i Sverige arbetar med hälsofrämjande frågor i sina verksamheter för barn och unga, men också hur Coronapandemin har påverkat deras arbete. Studien har en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Under våren 2021 valdes sex idrottsföreningar ut genom ett strategiskt urval. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer, som spelades in och transkriberades och därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys.

Studiens resultat skildrar föreningars skilda förutsättningar
Studiens resultat genererade fem kategorier: Förutsättningar för träning, Jämställdhet, Det hälsofrämjande arbetet, Engagemangets betydelse och Konsekvenser av Coronapandemin. 

Studiens resultat bekräftar att idrottsföreningar är en viktig arena för det hälsofrämjande arbetet i det svenska samhället. Resultatet belyser även att olika föreningar har skilda förutsättningar att arbeta hälsofrämjande. Detta blev tydligt i kontrasten mellan de mindre föreningarna på landsbygden och de större föreningarna i storstäderna. De faktorer som framkommer som betydelsefulla är föreningarnas tillgång till resurser samt tillgång till ledare och frivilliga som vill engagera sig. En försvårande faktor anses vara att för få vuxna är engagerade i föreningarna. En förening beskrev situation med följande ord:

Alltså förutsättningarna är ganska tuffa som förening. Det är svårt att få tränare och personer som sitter i styrelsen, bara att hålla igång föreningen är ju svårt. (1)

I studien framkommer det att en tydlig anledning till att färre vuxna idag är villiga att engagera sig inom idrottsföreningarna är att många föräldrar uppger att de inte har tid. Studien visar på att det finns en samsyn hos föreningarna och att de upplever en samhällsförändring gällande ett skiftande fokus från gruppnivå och föreningslivet till större fokus på individnivå och det egna barnet. 

Väldigt många av våra föräldrar även de som går på träningsgrupperna, dom ser det som att de köper en tjänst, liksom av föreningen. Ungefär som att de går och handlar eller går på gym eller någonting. Liksom köper, de är inte att de är medlemmar och är aktiv i en förening utan dom sitter på sin kant och köper en tjänst. De skulle lika väl ha köpt en simträningskurs på ett gym om det fanns någon som erbjöd det. För dom tycker det är skönt. De vill inte engagera sig, de vill inte vara aktiva i en förening, det har dom inte tid med. (2)

Idrottsföreningar tar ett socialt ansvar 
I studien framkommer det att det finns en stor medvetenhet i föreningarna kring kopplingen mellan föräldrars socioekonomiska förutsättningar och möjlighet till träning för barn och ungdomar. Flera föreningar uppgav att de gärna ville hjälpa till att subventionera medlemsavgift, tävlingsavgift eller utrustning för de familjer som inte har råd, så att barnen kan fortsätta vara aktiva. Resultaten i studien visar dock att det kan finnas ett stigma från föräldrarnas sida att berätta att familjen inte har råd. Det blir istället upp till tränarna att försöka nå fram till föräldrarna och erbjuda att föreningen hjälper till med eventuella kostnader. Exempelvis beskrev en förening sina tränares roller för att läsa av när föreningen behöver gå in och subventionera avgifter för medlemmar, som inte annars har möjlighet att delta.

Ja, men däremot är det och de pratar vi med våra ledare om att där är det en otrolig ”fingerspitzengefühl” för det är få föräldrar som kommer fram till tränarna och säger att ”Jag har inte råd”. Utan då blir det oftast ”Men vi kan inte åka för mormor fyller år” Alltså då hittar man andra skäl till varför man inte vill åka med på träningen. Där måste man vara väldigt lyhörd som tränare att alltså ana och sen måste man då också våga ställa den frågan ”Är det nått?” ja en del föräldrar har inga problem och då, då ställer vi upp. Vi har pengar i klubben och vi säger att ”Det är klart att du ska åka med. (2)

Idrottsföreträdare uppgav att de hade olika sorters tillvägagångssätt för att medlemsavgifter och kostnader för resor till tävlingar ska vara låga. Gemensamt för alla föreningar var att de värnade och värdesatte frivilligarbetet i föreningen. Oftast uppgav föreningarna att de var beroende av sponsring eller olika sorters försäljning av varor eller tjänster. Flera föreningar uppgav att de ser försäljning till föreningen och lagkassan både som en betydelsefull och viktig aktivitet för att barn och ungdomar ska lära sig att arbeta mot ett gemensamt mål tillsammans, men också ur en jämlikhetssynpunkt där alla är med och bidrar. En skiljelinje beskrivs ha blivit de föräldrar som vill köpa sig fria från att deras barn ska sälja för föreningen genom att istället bidra med en summa pengar. Det beskrivs av vissa föreningar som att det skapar skillnader mellan barnen beroende på vad ett barns familj har för socioekonomisk bakgrund. 

Konsekvenser av Coronapandemin
I studien framkommer det att samtliga idrottsföreningarna har upplevt att Coronapandemin har haft en påverkan på deras föreningar. I vilken grad barn och ungdomar har blivit påverkade har varierat beroende på idrottsverksamhet. De föreningarna som inte har kunnat bedriva träningsverksamhet har upplevt att barn och ungdomar har blivit mest drabbade och de föreningar som har haft möjlighet att anpassa sin verksamhet har haft lättare att hantera pandemin. 

Det har varit en jätteomställning och någonstans har vi ställts för någonting som vi inte har någon kunskap om överhuvudtaget. Och det har varit både utmattande, utmanande och framförallt lärorikt, kan vi säga. (3)

Idrottsföreningarna har belyst hur viktigt de upplever att träningsverksamheten är för barnen och ungdomarna och att detta har blivit mycket tydligt under pandemin. Vissa föreningar beskriver hur de märkt att barnen har påverkats både psykiskt och fysiskt av pandemin och att de därför anser att träningsverksamheten är av stor vikt för barnens hälsa. Flera idrottsföreningar beskriver att de har upplevt att barn och ungdomar har värdesatt möjligheten till träningen mer under pandemin eftersom de har upplevt restriktionerna i skolan och på fritiden som tuffa och att träningen har blivit som ett andningshål för dem.

Framtiden för idrottsföreningar 
I studiens slutsats framkommer det att både stora och små idrottsföreningar behöver hitta nya sätt för att engagera vuxna i föreningsarbetet, för att de ska kunna fortsätta sitt hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Idrottsföreningarna är beroende av ideellt arbete för att de ska kunna bedriva sin träningsverksamhet. För att fler ska vilja engagera sig i idrottsföreningarna, beskrivs ett behov av att lyfta fram de positiva sidorna med idrott, för såväl barn och ungdomar, som för samhället i stort.

Uppsatsen finns i sin helhet att läsa här.

Senaste nyheter

03 februari 2023, 06:50

Temakonferens - Idrotten och Barnkonventionen

Den 15 mars pågår HälsoAkademikernas temakonferens i Göteborg! I år är temat "Idrotten och...

22 december 2022, 10:06

Kompetensprofiler - projektet tar fart

Den 18-19 oktober på GIH i Stockholm hölls workshop med representanter från olika lärosäten med...

22 december 2022, 10:04

HälsoAkademikernas temakonferens 2023

15 mars 2023: Plats: Göteborgs universitet