HälsoAkademikerna. Yrkesföreningen för akademiker
inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa. En del av SRAT

2021-04-11

Examensarbete – fysisk aktivitet och motivation

Oliver och Jesper har skrivit examensarbetet "Här är vi alla udda fåglar", en kvalitativ intervjustudie om motivationsfaktorer till fysisk aktivitet hos FaR-patienter.

Våren 2020 examinerades vi (Oliver & Jesper) som idrottsvetare med inriktning fysisk aktivitet och hälsa på Malmö universitet. Utbildningen var bred och behandlade bland annat kroppens respons på fysisk aktivitet, från amatör- till elitidrott. Folkhälsa och samhällets utveckling med ökat stillasittande och mindre fysisk aktivitet har varit centralt under utbildningen. Vi har även arbetat kring motivation till träning, både på individ- och samhällelignivå. Inför examensarbetet bestämde vi oss därför för att skriva om Fysisk aktivitet på Recept (FaR) utifrån ett motivationsperspektiv. I artikeln ska vi försöka sammanfatta och diskutera uppsatsens viktigaste delar och hur vi tycker det fortsatta arbetet med FaR ska bedrivas utifrån undersökningens resultat.

FaR och Self-determination Theory

FaR är en metod inom svensk hälso- och sjukvård vars syfte är att förebygga och behandla olika hälsorelaterade åkommor. Examensarbetet utgick ifrån samtal med fyra FaR-patienter som delade med sig av deras upplevelser från FaR-processen. Som teoretiskt ramverk för analysen användes Self-determination Theory (SDT) som är en väletablerad motivationsteori, inte minst inom idrottsvärlden. En kortare beskrivning av teorin är på sin plats för att kunna diskutera uppsatsens slutsatser. Teorin utgår ifrån ett motivationskontinuum från yttre till inre motivation, där inre motivation eftersträvas för att skapa ett hållbart träningsbeteende. Yttre motivation innebär att drivkraften bakom beteendet kommer utifrån, exempelvis att få en belöning eller undvika bestraffning. Inre motivation innebär å andra sidan att aktiviteten är belönande i sig - en person som är inre motiverad till en aktivitet är inte i behov av yttre belöningar för att bibehålla drivkraften till beteendet. En yttre motivation är inte hållbar i längden utan tenderar att avta över tid. Enligt teorin föds människan med tre grundläggande psykologiska behov - autonomi, kompetens och samhörighet, som vid tillfredsställelse främjar den eftersträvansvärda inre motivationen till aktiviteten. Autonomibehovet innebär en känsla av att agera utifrån egna intressen och vilja. Kompetensbehovet syftar till ett behov av att känna sig skicklig i olika utmaningar i livet medan samhörighetsbehovet syftar till ett behov av att känna sig som en del av ett sammanhang. Inom SDT anses även motivationsklimatet inneha en betydande roll för individens motivation, som antingen främjar eller underminerar de psykologiska behoven och därmed påverkar individens motivation.

Trots att de positiva effekterna på träning och fysisk aktivitet är väletablerat inom forskning förblir många inaktiva och stillasittande, vilket är ett dilemma vi diskuterat mycket under utbildningen. FaR-patienter genomför deras träning för att behandla någon form av hälsorelaterad åkomma och är därav kanske i särskilt behov av en inre motivation för att kunna genomföra träningen över tid och därmed förbättra deras hälsotillstånd. Vi var därför dels intresserade av att undersöka vilka motivationsfaktorer som var framträdande hos patienterna, dels hur aktiviteterna bör utformas för att främja deltagarnas motivation.

Hur anpassas träningen utifrån deltagarnas behov?

Utan att fördjupa oss i en metoddiskussion gick insamlingen och analysen till genom intervjuer som vi därefter kodade för att sedan identifiera subteman relaterade till de tre huvudtemana (autonomi, kompetens, samhörighet). Något som var framträdande utifrån intervjuerna var aktivitetledarnas betydelse för deltagarnas motivation. Deltagarna upplevde att ledarna bidrog till att skapa ett positivt motivationsklimat som främjade deras motivation till aktiviteten. Ledarna hade bland annat en förmåga att vara lyhörda, lyssna till behov och anpassa övningarna efter deltagarnas förutsättningar. Totalt identifierades sex subteman från intervjumaterialet som var kopplade till de tre huvudtemana tillika grundläggande psykologiska behov - autonomi, kompetens och samhörighet.

Figur 1. Figuren illustrerar resultaten från undersökningen. Koder som identifierades i intervjuerna resulterade i subteman som belyser deltagarnas motivationsfaktorer. Dessa motivationsfaktorer bidrog till tillfredsställelse av deltagarnas psykologiska behov som sedan bidrar till inre motivation till aktiviteten.

Respondenternas hälsa var på något vis nedsatt varpå fysisk aktivitet var menat att behandla deras åkomma. ’Känsla av frihet’ – att de kunde genomföra aktiviteter som tidigare inte var möjligt på grund av åkomman visade sig vara en betydelsefull faktor för att tillfredsställa autonomibehovet. Så även ’variation och anpassning’ – att aktiviteten var anpassad efter deltagarnas förmåga och varierades utifrån deras behov. Anpassningen och variationen i aktiviteten bidrog i sin tur till att deltagarna kände utveckling i sin träning, som vidare påverkade att de kunde hantera andra uppgifter och utmaningar i livet mer effektivt. En deltagare beskrev känslan såhär:

”.. efterhand som jag gör aktiviteten så släpper de där spänningarna, problemen blir lättare att ta itu med när jag har gått eller gjort aktiviteten. Då har jag den energin jag behöver för att ta itu med sysslorna efteråt. Så jag känner att jag behöver den här energin och styrkan som den fysiska aktiviteten ger för att ta itu med någonting.”

Utveckling i träningen samt uppgiftshanteringen bidrog till tillfredställelse av kompetensbehovet. Genom att träna med personer från liknande förutsättningar som strävar efter liknande mål skapas också en gemenskap och trygghet i gruppen enligt respondenterna, vilket var viktigt för tillfredsställelse av samhörighetsbehovet. En respondent beskrev det som att: ”här är vi alla udda fåglar” när hen berättade kring fördelen med att träna med personer från liknande förutsättningar. Akivitetetsledarna anpassade övningarna efter behov som bidrog till deltagarnas utveckling i träningen. Ledarna var även centrala för gemenskapen i gruppen.

Sammantaget var de subteman som illustreras i figur 1 betydelsefulla för att skapa en inre motivation till aktiviteten bland deltagarna. En inre motivation är väsentligt för att skapa ett hållbart träningsbeteende som befästs över tid, som kan ses som vitalt för hela FaRs syfte - att förebygga och behandla hälsorelaterade åkommor. Eftersom träning är en färskvara och träningens positiva effekt på hälsa avtar när träningen avtar kan motivation sägas vara grunden till en hållbar beteendeförändring. Därför anser vi att FaR-aktiviteter bör utformas för att främja deltagarnas inre motivation och därmed underlätta för personerna att befästa ett träningsbeteende över tid. Hur görs då detta? Först och främst krävs tid samt engagerade ledare och personal som sätter patientens intressen i fokus. Utifrån vår begränsade studie är de subteman som identifierades därefter viktigt för att tillfredsställa respektive grundläggande psykologiska behov som tillsammans bidrar till en inre motivation till aktiviteten. 

Trots att examensarbetet har några uppenbara brister belyser ändå resultatet något intressant. Kontinuitet och engagemang är en förutsättning för att FaR ska kunna verka i behandlande syfte. Givet att ledarna hade så pass stor inverkan på deltagarnas motivation bör aktiviteterna utformas med professionella ledare över en längre tidsperiod, vilket det kanske inte alltid finns tid och resurser för. Vissa av de intervjuade genomförde förvisso träningen med ledare i ett antal månader men uttryckte också en rädsla att det skulle bli svårare med motivationen när gruppen skulle upplösas. En longitudinell studie där deltagarna intervjuas under en längre tidsperiod hade varit ett intressant tillvägagångssätt för vidare forskning, för att då kunna undersöka hur motivationen förändras över tid med FaR. Examensarbetet finns att läsa i sin helhet online och heter: ”Här är vi alla udda fåglar” – En kvalitativ intervjustudie om motivationsfaktorer till fysisk aktivitet hos FaR-patienter. Där diskuteras tidigare forskning på området samt studiens resultat och tillvägagångssätt mer utförligt.

Senaste nyheter

03 februari 2023, 06:50

Temakonferens - Idrotten och Barnkonventionen

Den 15 mars pågår HälsoAkademikernas temakonferens i Göteborg! I år är temat "Idrotten och...

22 december 2022, 10:06

Kompetensprofiler - projektet tar fart

Den 18-19 oktober på GIH i Stockholm hölls workshop med representanter från olika lärosäten med...

22 december 2022, 10:04

HälsoAkademikernas temakonferens 2023

15 mars 2023: Plats: Göteborgs universitet