HälsoAkademikerna. Yrkesföreningen för akademiker
inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa. En del av SRAT

2021-04-11

Existentiell hälsa

Kan den existentiella hälsodimensionen fungera som ett verktyg mot psykisk ohälsa?

Den existentiella dimensionen inom hälsa blir allt mer aktuell att beakta, framförallt vad den kan ha för inverkan när det kommer till barn och ungas psykiska hälsa. Ett flertal sammanställda rapporter och forskningsstudier tyder på att den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga i Sverige. I Region Skånes rapport om barn och ungas psykiska hälsa -2016 påvisas en allt lägre framtidstro och tillit bland både pojkar och flickor. Redan innan pandemin var ett faktum fanns det flertalet rapporter och forskningsartiklar som framhöll att barn och ungas psykiska hälsa blivit sämre över tid. Vissa menar på att området i sig är så pass komplext att ett större antal variabler måste vägas in i dessa siffror som visar på en sämre utveckling. Att vi exempelvis idag är mer välinformerade, att barn och unga kan sätta ord på sina känslor och upplevelser på ett annat sätt än tidigare, och att det nuförtiden sätts betydligt fler diagnoser än tidigare. Att allt detta tillsammans bidrar till att statistiken ser ut som den gör. Oavsett hur det ligger till är det ändå tydligt att barn och unga är i behov av verktyg och nycklar som kan stärka deras psykiska hälsa, och som ger dem bättre förutsättningar och bättre rustade att möta livets utmaningar. Detta behov ligger inte enbart på individ-och gruppnivå, det måste även betraktas som ett samhälleligt behov. Ett område inom folkhälsa som kräver insatser, kunskap och utveckling.

Hälsa kan betraktas som ett holistiskt begrepp där flera delar samspelar för att utgöra en helhet, och där helheten är större än delarna. Delarna är tillsammans beroende av varandra för att kunna utgöra en god hälsa och välmående. Hälsans olika dimensioner fokuserar framförallt på det sociala, fysiska och psykiska välmåendet. På senare tid har dock även den existentiella dimensionen börjat ta plats som en viktig del, och anses numer betydelsefull för den mentala hälsan. Enligt WHO (World Health Organization) påverkar den existentiella hälsan hur individer uppfattar sin fysiska, psykiska och sociala hälsa, och är således en viktig del att inkludera för att möta den psykiska ohälsan. Det finns dock uppfattningar om att den existentiella hälsan är ett område som är mer privat och något som inte är öppet för diskussion, att det riskerar att röra sig för mycket mot det religiösa hållet, vilket hindrar en öppenhet till ämnet. En del menar att en anledning till denna uppfattning är att Sverige är ett sekulariserat land där religion och tro är något som det talas tyst om, att det har kommit att bli ett känsligt område. Vissa menar att många svenskar blivit så kallade post-kristna, att de utövar kristna traditionsenliga högtider så som att fira jul och påsk, att döpa och gifta sig i kyrkan, konfirmera sig, ägna sig åt körsång etc. Men trots detta hävdar de samtidigt att de inte är kristna och inte tror på att en högre makt existerar etc. Det finns forskning som tydligt påvisar att trots sekularisering är individer ofta benägna att vända sig till högre makter när det väl uppkommer en krissituation i deras liv. Det är alltså tydligt att det finns en mening i att diskutera ämnet i fråga, och kanske är så att begreppet existentiell hälsa behöver brytas ner och omformuleras så att det finns ett gemensamt språkbruk kring ämnet, där det inte längre betraktas som känsligt och tangerande mot det religiösa. Framförallt är det av vikt att lyfta fram vilken inverkan det existentiella kan ha på den psykiska hälsan och för att kunna motverka ohälsa. 

Existentiell hälsa kan röra sig mot den religiösa riktningen, om individen så önskar att relatera till det. Dock är det inte att förglömma att denna hälsodimension är bred och berör frågor som rör vårt inre, hur vi betraktar livet, dess möjligheter och hur vi bemöter kriser och utmaningar. Trots att den fysiska och psykiska hälsan kan upplevas som god är det ändå möjligt att känna sig skör och bräcklig inför det som upplevs svårt och utmanade. Enligt studier kan en god existentiell hälsa göra individer bättre rustade och samtidigt förmå dem att ta vara på de glädjeämnen som finns i livet. Vissa människor lever med flera brister i sitt liv, men kan ändå finna meningsfullhet, medan det finns andra som har goda fysiska och psykiska förutsättningar men som ändå har svårt att uppleva livsglädje. Om människor kan känna förundran, inre lugn, hopp och finner styrka i sin tro och tillit, ökar också den fysiska och psykiska hälsan enligt forskningen. SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) framhåller i sin Kraftsamling mot psykisk hälsa hur den existentiella hälsan är en viktig del av det psykiska välbefinnandet, och kan vara en nyckel till att motverka den psykiska ohälsan. 

Existentiell hälsa kan av flera anledningar betraktas som en resurs för att främja hälsa och att motverka ohälsa. Kanske är det så att många redan omedvetet berör området eller möter frågor och reflektioner i sin vardag, som kopplar till delar inom den existentiella hälsodimensionen. Många gånger handlar det kanske om att skapa en medvetenhet kring ämnet för att individer/grupper skall kunna se det som något betydelsefullt och som en resurs i livet och i vardagen. Flera studier tyder på att människan har ett underliggande behov och en hunger av att prata och reflektera i ämnet, detta för att uppleva gemenskap, förståelse och meningsfullhet. I en tid av kris och pandemi kan det inte annat än vara välkommet med möjliga resurser som kan bidra till hälsa och utveckling. Trots allt måste den mänskliga hållbarheten vara av största prioritet, och det går därmed även i linje med samhällsnytta.

Senaste nyheter

03 februari 2023, 06:50

Temakonferens - Idrotten och Barnkonventionen

Den 15 mars pågår HälsoAkademikernas temakonferens i Göteborg! I år är temat "Idrotten och...

22 december 2022, 10:06

Kompetensprofiler - projektet tar fart

Den 18-19 oktober på GIH i Stockholm hölls workshop med representanter från olika lärosäten med...

22 december 2022, 10:04

HälsoAkademikernas temakonferens 2023

15 mars 2023: Plats: Göteborgs universitet