2019-10-13

Kravprofil för hälsopedagoger

Hälsopedagoger fokuserar på hälsofrämjande faktorer. Läs mer om den nyligen framtagna formella kravprofilen för yrkesgruppen hälsopedagoger.

Hälsopedagoger är en yrkesgrupp med bred kompetens inom levnadsvanor, livsstil och hälsa med stort fokus på det salutogena perspektivet det vill säga där tonvikten läggs på hälsofrämjande faktorer. Hälsovetare med den typen av kompetens efterfrågas vanligtvis inom friskvården och företagshälsovården och blir oftast anställda som hälsoutvecklare, friskvårdskonsulenter, hälsopedagoger eller blir chefer på friskvårdsanläggningar. De är också kända för att vara duktiga projektledare inom hälsofrämjande och förebyggande insatser. Skola och sjukvård är två stora potentiella framtidsarenor för hälsopedagoger vilket ställer höga krav på kvalité hos hälsovetarutbildningar. Läs mer om den nyligen framtagna formella kravprofilen för yrkesgruppen hälsopedagoger.

Bakgrund

Under hösten 2018 genomfördes ett arbete för att ta fram en kravprofil för yrkesgruppen hälsopedagoger. Arbetet utfördes av Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) på beställning av RISE Research Institutes of Sweden och finansierades av EIT The European Institute of Innovation and Technology. Den framtagna kravprofilen innehåller bland annat formella utbildningskrav och examina, sammanställning av efterfrågad kompetens för praktisk tillämpning av yrket och förslag på utförande av kompetensbedömning i samband med anställning av hälsopedagoger. I kravprofilsarbete ingick också systematisk jämförelse av utbildningar och examina i befintligt utbud, nationellt och i ett urval av europeiska länder (Holland, Spanien, Storbritannien samt Ungern).

Idag finns ingen nationell tydlig kravprofil för hälsopedagoger. Viktigt att påpeka här är att den aktuella kravprofilen som tagits fram på GIH är en formell kravprofil och det finns inte några krav på att den måste tillämpas inom utbildning och i arbete just nu. Vår framtida målsättning är dock att den vid behov ska kunna vidareutvecklas för att senare kunna tillämpas inom utbildnings- och arbetsmarknaden och eventuellt användas vid legitimationsprocess för hälsopedagogyrket på längre sikt. Vi är därför öppna för samarbete med alla inblandade utbildningar och andra aktörer som är intresserade av utveckling och implementering av hälsopedagogyrket på både lokal och nationell nivå, men även de som är intresserade av det genomförda kravprofilsarbete som metod för tillämpning i liknande projekt. Ett sådant möte för alla intresserande planeras ske runt januari/februari 2020 på GIH i Stockholm.

Den aktuella kravprofilen gäller endast för hälsopedagoger (hälsovetare). Skillnaden mellan hälsopedagoger, folkhälsovetare och idrottsvetare är att folkhälsovetare vanligtvis utbildas med fokus på folkhälsa för att vidare arbeta på ett mer övergripande sätt, på grupp- och samhällsnivå, och jobbar vanligtvis som folkhälsostrateg, folkhälsoplanerare eller folkhälsosamordnare. Idrottsvetare har ofta en mycket tydlig idrottsinriktning i sin utbildning och jobbar oftast som idrottskonsulenter eller idrottstränare. Hälsopedagoger däremot utbildas huvudsakligen för att arbeta med individhälsa men det utesluter självklart inte möjlighet att kunna arbeta med folkhälsofrågor på samhällsnivå vilket också förekommer.

Delar av sammanställningen i kravprofilsarbete hittas lägre ner vid slutet av artikeln med möjlighet för nerladdning.

Metod

Man kan dela in arbetet med framtagandet av kravprofilen för hälsopedagoger i tre stora steg:

Första steget var att kartlägga alla utbildningar på högskolenivå där man utbildar hälsovetare med fokus på individhälsa. Efter det gjordes en systematisk genomgång av samtliga utbildnings- och kursplaner för att sedan ta fram ett första utkast av listor på utbildningskrav med rekommenderat innehåll och med färdigheter och förmågor en hälsopedagog bör ha skaffat sig efter slutförd utbildning. Utgångspunkten för dessa sammanställningar var alltså utbildningar i befintligt utbud i hela Sverige.

Nästa steg var att låta externa referenspersoner ge sin respons på dessa listor med utbildningskrav och färdigheter med förmågor. Detta skedde genom antingen fysiska träffar eller ett utvärderingsformulär där man fick svara på frågor om bland annat utbildningsinnehåll, förväntad och efterfrågad kompetens, krav på praktik och erfarenhet samt sin syn på hälsopedagog som yrkesnamn. I det steget fick referenspersoner som representerar hälsoområdet på något sätt göra egna noteringar och argumentera för justeringar i dessa framtagna listor med utbildningskrav och färdigheter med förmågor.

Tredje och avslutande steget handlade om att revidera samtliga listor på utbildningskraven och egenskaper för en hälsopedagog utifrån insamlade svar. Någonstans i mitten på det arbetet märkte vi att många av föreslagna ändringar upprepades och det tolkade vi som ett gott tecken på att arbetet var nära slutet och att vi fick tillräckligt med respons för att känna att våra sammanställningar var mer eller mindre färdiga och inga fler justeringar behövdes.

Resultat av sammanställningen

Kartläggning av utbildningar visat att det finns totalt 14 högskolor i Sverige som tillsammans erbjuder 17 utbildningar på högskolenivå som bedöms vara relevanta för hälsopedagogyrket. Det finns ett antal utbildningar med relevans för hälsopedagogyrkets innehåll även i andra europeiska länder. Några exempel på sådana utbildningar: Storbritanien: University of Bath (Health and Exercise Science BSc), Holland: Maastricht University (Health Sciences), Spanien: UCAM Universidad Católica San Antonio de Murcia (Bachelor in Physical Activities and Sports Science) och i Ungern: Eötvös Loránd University (Recreation Management and Health Promotion BSc).

Sammanställningen visat att de ämnesområden som vanligtvis ingår i utbildning för hälsovetare/hälsopedagoger överensstämmer i stort sett ganska väl med förväntningar från arbetsmarknaden och med syn på hälsopedagogyrket från redan verksamma hälsovetare/hälsopedagoger. De ämnesområden som bör ingå i hälsopedagogutbildning är därför: folkhälsovetenskap, idrottsvetenskap, beteendevetenskap, medicinsk vetenskap, kostvetenskap och forskningsvetenskap. Det bedöms vara mindre viktigt vad man har för huvudämne i sin examen så länge alla dessa ämnesområden finns representerade i utbildningen. Det är alltså fullt rimligt för hälsovetare att ha examen med huvudområde i pedagogik, idrottsvetenskap, beteendevetenskap eller i något annat så länge alla ovannämnda ämnesområden finns med i utbildningen. Mer utförlig sammanställning finns med i det dokument som ligger för nerladdning i slutet på artikeln.

Alla yrkeskategorier behöver innehålla olika praktiska moment under utbildningen. Detta gäller även hälsopedagoger men även personlig fallenhet för yrket är mycket viktigt. Många av utbildningsmomenten för hälsopedagoger handlar om "learning by doing" och bör därför praktiseras innan utförande i arbetslivet. Detta gäller till exempel motiverande samtalsteknik MI, KBT med fokus på levnadsvanor, hälsosamtal med beteendeförändring som mål och uppföljning över tid, ledarskap, träningslära, HLR, FaR och hälsotester. Man behöver dock inte ställa krav på erfarenhet hos hälsopedagoger då man kommer få det av att arbeta, särskilt om man redan fått möjlighet att praktisera alla dessa ovannämnda kunskaper i sin utbildning. Viktigare är det med en bra introduktion, anpassad handledning och tydlig arbetsbeskrivning vid start.

Efter långa diskussioner och överväganden tycks hälsopedagog som yrkesnamn fortfarande vara fullt rimligt. En engelsk motsvarighet är health educator.

Den utbildningsöversikt som genomfördes inom ramen för kravprofilsarbetet har också visat att studenterna får tillräcklig kunskapsbas för att kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande inom både skola och sjukvård redan nu. Med anpassad handledning kan hälsopedagogyrket snabbt implementeras i ordinarie verksamheter inom skola och sjukvård om sådant behov uppstår. Det är dock önskvärt att det sker en mindre anpassning av utbildningsinnehållet för att överträffa förväntningar på hälsopedagoger fullt ut. Det finns redan nu goda exempel på lokala satsningar med bra resultat där ansvariga chefer vågat satsa lite extra på hälsofrämjande och förebyggande arbete på eget initiativ och anställt hälsopedagoger som idag jobbar på skolor och inom sjukvården (psykiatri).

Vilka kan ha nytta av kravprofilen?

  • Universitetet och högskolor för utveckling av nuvarande eller vid framtagning av nya utbildningar som är relevanta för hälsopedagogyrket. Detta skulle kunna bidra till bättre enhetlighet i högskoleutbildningar för hälsovetare (hälsopedagoger).
  • Andra högskolor/utbildningar för inspiration till liknande arbete i framtagning av kravprofiler för andra hälsoprofessioner, exempelvis för folkhälsovetare och idrottsvetare.
  • Vid framtida planering av folkhälsoarbete som inkluderar hälsopedagoger.
  • Arbetsgivare som planerar anställa hälsopedagoger och är intresserade till exempel av att få veta vilka krav är rimliga att ställa på den yrkeskategorin. Health Integrator är ett sådant exempel vars affärsplan bygger på en digital hälsoplattform, inkluderar hälsopedagoger i sin verksamhet, och som redan tagit del av sammanställningar i kravprofilsarbete.
  • Nuvarande eller blivande studenter som önskar få bättre överblick över vad hälsopedagogyrket innefattar.

Länk till delar av sammanställningen i kravprofilsarbetet finns här.

14 oktober 2019, 12:02

Hälsoförskolan Högkullen

I augusti hade hälsoförskolan i Örkelljunga sin officiella invigning. I en intervju med...

13 oktober 2019, 21:09

Kravprofil för hälsopedagoger

Hälsopedagoger fokuserar på hälsofrämjande faktorer. Läs mer om den nyligen framtagna formella...

08 oktober 2019, 10:43

Fysisk aktivitet hos unga vuxna med diabetes

Fysisk aktivitet som blodsockersänkande medicin har visat sig effektiv för unga typ 1-diabetiker....

08 oktober 2019, 10:42

Dansa för att må bra!

”Jag har blivit mycket mer självsäker tack vare dansen. Den får mig att bli stark på insidan.”...

08 oktober 2019, 10:41

Barnkonventionen och idrottsrörelsen!

Barnkonventionen beskriver alla barns rättigheter över hela världen. Barnkonventionen kommer att...