2019-04-14

Hälsofrämjande insatser i skolan - fokus på daglig rörelse

Forskning om fysisk aktivitet och skolan. Hälsofrämjande arbete med fokus på elevernas perspektiv.

Pernilla Hedström och Madeleine Wiker från Karlstads universitet föreläser om hälsofrämjande insatser i skolan - med fokus på daglig rörelse.

Samhällsutmaningar                                                                                             

Hälften av alla unga kommer utveckla fetma i vuxen ålder om inte insatser görs. Det finns ett starkt samband mellan barn med övervikt i tidig ålder och negativ självbild, social isolering och sämre prestation i skolan.

Definition – Hälsofrämjande

En process för att öka människors kontroll över sin egna hälsa. Hälsofrämjande arbete vänder sig till alla – inte bara riskgrupper. Hälsofrämjande handlar om: att skapa förutsättningar för människor att bibehålla eller förbättra hälsan. Man kan inte alltid förutspå vilka som senare kommer av drabbas av ohälsoproblem. Det är en låg kostnad att förebygga ohälsa istället för att vänta tills det är för sent. Skolan kan verka som en främjande arena – då den når alla.

Läroplanen: ”skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen”. Regeringen anser utifrån samhällets livsstilsförändringar, t.ex. att barn/unga sitter mer framför datorn och att vardagsmotion minskat, att det behövs mer fysisk aktivitet och daglig rörelse i skolan. Nytt förslag: ”eleverna ska ges möjlighet och uppmuntras att delta i hälsofrämjande aktiviteter under skoldagen". Eleverna ska också efter genomgått grundskolan: ”fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället" (skolverket). Hälsofrämjande arbete är HELA skolans ansvar.

Vilka insatser i skolan är mest effektiva?

- Svårt att säga exakt vilka insatser som är allra mest effektiva.

- De flesta studier har fokuserat på effekter

- Finns några relativt tydliga riktlinjer:

Longtiduinella insatser, multifaktoriella insatser, fokus på beteendeförändringar

- Viktigt att också förändra skolans grundsyn och miljö.

Räcker inte med att ha en idrottsdag i skolan. Den dagliga fysiska aktiviteten är viktigast. Upplysning räcker inte, beteendeförändring krävs. Unga rör sig oftast mer på vardagar än helger. Pojkar rör sig oftare mer än flickor. Endast 44% av pojkarna av 22% av flickorna når den rekommenderade nivån för fysisk aktivitet. Under skoltid är svenska elever i genomsnitt fysisk aktiva: 34 min/dag till 38/min dag. De som haft en positiv upplevelse av idrott i skolan, idrottar i större utsträckning på fritiden och i vuxen ålder.

Fysisk aktivitet och rörelseaktivitet i skolan

En extra lektionstimme i veckan ska läggas till i skolan på fysisk aktivitet. Ämnet idrott & hälsa har oftast ”hälsouppdraget”. Hälsa och livsstil har allt för litet utrymme i ämnet – bortprioriteras. Fysiska aktiviten är idrottsuppdraget. Men innehållet är anpassat till dem som redan idrottar på fritiden – fokus på bollspel och bollekar samt aktiviteter med syfte för att öka kondition och styrka - fokus på att vinna.

Avhandlingen handlar om elevernas perspektiv på villkor och utmaningar i ämnet idrott och hälsa. ”Det är live liksom”. ”Ämnet var live. Man skulle kunna allt, man blev inkastad direkt, sen blev man bedömd. Man fick ingen chans att bli bättre.” Har man inte talangen så kommer man inte vidare, eller få de högre betygen. Spelar nästan ingen roll att vara med för man kommer ändå aldrig nå de högre betygen. ”Det känns som att gå in på en scen, där man måste prestera” säger en elev.

Flera studier skildrar att elever uppfattar idrott och hälsa utifrån helt olika dimensioner:

- Där en viss grupp ser ämnet som fritidssyssla

- Andra som en viktig motkraft till teoretiska ämnen

- Ytterligare en grupp ser ämnet utifrån hälsofrämjande aspekter.

Delresultat 1: Det är ett orättvist betygsystem. Ämnet är ganska unikt och att ämnet är live. Eleverna: man vet vilket betyg man får, men inte vilken kunskap man åtagit sig.

Delresultat 2: En mångfacetterad idrottslärarprofession. Eleverna tycker att idrott och hälsa ska handla mer om att främja hälsa istället för att främja idrottsprestation och tävling. De tycker också att kosten bör får mer uppmärksamhet.

Vissa elever blev underkända för att läraren har sagt ”du är för tjock för att få ett betyg”. Hur mycket kommer denna elev att lära sig om hälsa och hälsofrämjande arbete? Hur mycket uppmuntrar det till att fortsätta gå på idrottslektioner?

Slutsats från avhandlingen: Likabehandling handlar inte om att alla elever ska behandlas lika, utan att villkoren i undervisningen ska vara lika. Även en ny livsstils- och investeringsfas framkom som bygger på elevernas förslag till förändring och förbättring. Det betyder andra utmaningar på samhällsnivå. Att innehållet ska bestå av fler områden och moment de har nytta av i framtiden. Eleverna ska ha inflytande över utbildningen och undervisningen är också viktig – elevers delaktighet ska än mer tydliggöras & realiseras. Idrottslärarens roll är viktig – kan skapa nya aktiviteter som minskar skillnaderna i ”talangnivå”. Läraren i idrott och hälsa är även en betydelsefull aktör i elevernas vision om idrott och hälsa som samhällsinvestering och därmed en lärare som behöver stöttning för att axla sitt uppdrag.

Skolledning och politiker behöver stötta såväl lärare och elever i att ha tilllit till varandra. Vi behöver fortsätta hålla en kritisk diskussion om innehåll och undervisningsform.

 Vad är rörelseaktivitet? Det kanske inte räcker med att eleverna ska vara fysisk aktiva. Det måste ha ett syfte också att främja exempelvis physical litteracy.

Hälsocoachprojektet

Kan en hälsocoach göra skillnad?

Fokus på att främja fysiska aktivitet och goda matvanor. De tillsatte en hälsocoach på flertalet skolor och gjorde intervjuer med kontrollgrupper. De ville försöka utveckla en stödjande miljö, där främst elever skulle känna sig upplysta.

Resultatet: Såg ingen effekt på elevernas självkänsla och matvanor. Elevernas fysiska aktivitet sjönk med stigande ålder, men inte i lika hög grad som kontrollskolorna. Vårdnadshavarna upplevde att projektet fått barnen mer fysiskt aktiva. Både intervjuerna och enkäterna visade på att barnen förändrat sina matvanor till det bättre. Klasslärarna hade lärt sig mycket om fysisk aktivitet. Hälsocoachprojektets aktiviteter lockade även de elever som normalt sätt inte varit så förtjusta i idrottslektionerna. De mer inaktiva eleverna lockades av lekfulla aktiveter, fria från prestation och bedömning – aktiviteter som de kunde känna sig dugliga i. De mer inaktiva lockades av ovanliga aktiviteter. Eleverna blev mer motiverade av en aktiv/medverkande coach. Eleverna blev mer motiverade då de själva fick vara med och påverka innehållet. Hälsocoachen upplevede inte alltid tillräckligt stöd från varken skolledning eller från övriga på skolan. Hälsocoachen önskade mer tid – gärna heltid istället för 25% tjänst. Hälsocoachen fick positiv feedback från både elever och lärare. Det krävs god kompetens inom hälsofrämjande arbete för att på bästa sätt bedriva denna verksamhet. Det krävs en god samverkan mellan alla på skolan vad gäller hälsofrämjande insatser.

Förslag till förändring:

- Rörelseteam på skolan – samverkan

- Anställd hälsocoach eller liknande som ansvarar för ett helt skolområde

- Anställd hälsocoach i skolan (tillsammans med idrottsläraren)

Kommentar från HA (Ludvig): Intressant och ögonöppnande föreläsning som belyser problemet som finns inom idrott & hälsa i skolan. Hälsocoachprojektet och forskningen som presenterades kan vara en bra grund för framtida åtgärder som behövs för idrott & hälsa i skolan och synsättet på vad det innebär.

26 maj 2019, 11:17

Rullatorlopp i Göteborg

1 oktober fylls Trädgårdsföreningen av 300 seniorer med rullstol, rullator eller gåstavar....

26 maj 2019, 11:17

SIPF:s konferens på Bosön

Konferensen ägde rum på Bosön, Lidingö, 23-24 Mars 2019 och hade temat ”Self compassion” och...

26 maj 2019, 11:17

Sund Smart Stark Senior!

“Sund Smart Stark Senior!” är samverkansprojektet som genom fysisk aktivitet och social samvaro...

26 maj 2019, 11:17

Seniorkraft

Seniorkraft i Sydnärke bjuder in äldre till aktiviteter som bidrar till ett hälsosamt åldrande oc...

26 maj 2019, 11:16

Äldres idrottande

Inga pengar till äldres idrottande – vallöfte som inte införlivas. När vårbudgeten presenterades ...