2018-06-18

Politik och arbetsmiljö

HälsoAkademikerna ställde fem frågor till riksdagspartierna om deras syn på den svenska arbetsmiljön och hur den kan förbättras.

1. Vad anser ni behöver göras för att minska de allt mer stegrande sjukskrivningssiffrorna kring arbetsrelaterad stress? Vilka konkreta metoder vill ni använda er utav för att möjliggöra till att detta går att genomföra under de kommande åren?

Vänsterpartiet: För det första behöver arbetsgivarna ta ett större ansvar för att skapa en god arbetsmiljö och förebygga arbetsrelaterad stress. De arbetsgivare som inte tar sitt arbetsmiljöansvar ska straffas. Vi vill därför se över nuvarande sanktioner i arbetsmiljölagen. För det andra behöver det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet bli bättre på många arbetsplatser. Det förutsätter att det finns utbildade skyddsombud som kan tillvarata arbetstagarnas intressen. Vi vill därför tillföra mer resurser till skyddsombuden. För det tredje behöver Arbetsmiljöverkets arbete kring arbetsrelaterad stress förbättras. Vi vill därför tillföra mer resurser till Arbetsmiljöverket. För det fjärde behöver arbetstagarna ges större möjligheter till återhämtning. Vi vill därför inleda en generell arbetstidsförkortning. För det femte behöver anställningsvillkoren förbättras och de osäkra anställningarna bli färre. Vi vill därför bl.a. avskaffa allmän visstid.

Socialdemokraterna: Alla arbetsgivare har ett mycket stort ansvar för ett systematiskt arbetsmiljöarbete som förebygger och motverkar arbetsrelaterad stress. Sedan våren 2016 finns också nya regler om organisatorisk och social arbetsmiljö. Det tycker vi socialdemokrater är bra! Under de kommande åren måste Arbetsmiljöverket både se till att arbetsgivarna följer reglerna och att de får bra och tydlig vägledning om hur arbetsrelaterad stress kan motverkas.

Miljöpartiet: Att en pressad arbetssituation är en del av orsaken bakom utmattningssyndrom är fastställt i forskning. Den ökande psykiska ohälsan är förödande för både individen och samhället, och problemet behöver bemötas på flera sätt: Vi måste bryta  de bakomliggande orsakerna, t ex för få chefer på stora grupper anställda i kvinnodominerade branscher och osäkra anställningsvillkor. Vi behöver fler insatser som kan sättas in i ett tidigt skede,  så som bättre möjligheter att vidareutbilda sig och byta tjänst mitt i livet – när jobbsituationen blir ohållbar måste något kunna göras innan botten nås. Slutligen behöver vi förbättra vården av psykisk ohälsa för att ge bättre hjälp i de fall då sjukskrivning trots allt blir nödvändigt.

Kristdemokraterna: Arbetsmiljölagen har skärpts under den här mandatperioden, med ett ökat krav på ansvar från arbetsgivaren. Det finns anledning att invänta resultatet av detta. Men det finns också mer att göra. Många arbetsgivare, framför allt mindre företag, har svårt att leva upp till de skyldigheter och förväntningar som ställs på dem enligt nuvarande regler. Inte sällan saknas tillgång till adekvat professionell rådgivning i rehabiliteringsfrågor, eller så är tillgången ojämn och bristfällig. Det försvårar för förebyggande insatser på arbetsplatserna, tidig upptäckt och en effektiv planering av rehabiliteringsinsatserna. Till viss del svarar nuvarande bidrag för arbetsplatsnära stöd till arbetsgivare upp mot detta problem. Men det är fortfarande inte tillräckligt. Kristdemokraterna vill prova en modell med arbetsplatsrådgivare, anställda av Försäkringskassan eller annan lämplig myndighet, som ska kunna utgöra ett stöd i såväl arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet generellt, som i enskilda rehabiliteringsfall. Genom detta stöd skulle arbetsgivarnas kunskap om arbetsmiljölagens krav på arbetsanpassning och rehabilitering öka, liksom deras kunskaper om hur rehabilitering går till i praktiken. Då skulle den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ännu bättre kunna integreras med det förebyggande arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Vi har avsatt 50 miljoner kronor per år för att finansiera ett treårigt, geografiskt avgränsat pilotprojekt med arbetsplatsrådgivare. Resultatet av projektet bör följas upp och utvärderas. Om slutsatserna är positiva bör initiativen på sikt utvidgas till hela landet.

Moderaterna: Många stressrelaterade sjukdomar hänger ihop med en människas sammanlagda belastning både från jobbet och från hemmet. Ett mer jämställt arbetsliv och ett mer jämställt föräldraskap är en del av svaret. Vi vill vi också se en särskild rehabiliteringskedja för lättare psykiska diagnoser som har samband med stressrelaterade sjukdomar, och vi vill satsa på inspektioner av arbetsmiljön i yrken och på arbetsplatser där sjuktalen är höga.

Sverigedemokraterna: Grundreceptet för att förbättra denna situation är att tillföra fler händer till framför allt vård och omsorg där problemet är utbrett .med fler anställda förbättras inte bara kvaliteten utan hela arbetsplatsen blir mindre stressfylld. En högre personaltäthet borgar för minskad arbetsbelastning och minskande arbetsrelaterad ohälsa. Så viktigt blir att se över samt strama upp bemanningskraven. Men även att se över situationen gällande hot och mobbing på våra arbetsplatser som också skapar en stressad arbetsmiljö .Och här skjuter Sverigedemokraterna till utökade resurser till Arbetsmiljöverket varav delar öronmärks till arbetet mot våld, hot och mobbing på våra arbetsplatser.

2. Vilka förutsättningar anser ni behöver finnas för att organisationer ska kunna utforma en hälsofrämjande arbetsmiljö? Hur vill ni bidra till dess uppkomst?

Vänsterpartiet: För att organisationer ska kunna utforma en hälsobefrämjande arbetsmiljö krävs tillräckliga resurser, god bemanning, rimliga krav och tydliga mål. Ett sätt att åstadkomma detta är att ställa tydligare krav på arbetsgivare och skärpa straff och sanktioner för de arbetsgivare som inte tar sitt ansvar. Ett annat sätt är att förbättra det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet där arbetsgivare tillsammans med skyddsombud kan undersöka och bedöma vilka risker och brister som finns i arbetsmiljön, åtgärda bristerna och följa upp att åtgärderna får avsedd effekt.

Socialdemokraterna: För de allra flesta bidrar jobbet till välmående och en god hälsa. Vi mår helt enkelt bra av att arbeta och dåligt av att gå sysslolösa. Men när arbetsmiljön brister kan jobbet istället riskera att göra oss sjuka eller leda till skador och olycksfall. Det viktigaste förutsättningarna för en hälsofrämjande arbetsmiljö är att arbetsgivaren tar det systematiska arbetsmiljöarbetet på allvar. Skyddet för arbetstagaren måste vara lika stort oavsett om man arbetar för en liten eller stor arbetsgivare.

Miljöpartiet: Det finns flera faktorer som skyddar mot psykisk ohälsa och som bör stärkas: gott ledarskap, kontroll i arbetet, balans mellan arbete och fritid, balans mellan arbetsinsats och belöning, möjlighet till medinflytande och fortbildning, tydliga mål för organisationen och anställningstrygghet, rehabiliteringsinsatser som involverar arbetsplatsen.

Offentlig sektor bör vara ett föredöme som arbetsgivare, exempelvis inom vården. Vårdpersonal har idag bristande arbetsmiljö och vi ser stigande ohälsotal. Vi värdesätter alla de olika yrkeskompetenser som finns i vården och vill skapa förutsättningar för att använda dem fullt ut. För att tillvarata medarbetarnas kunskap behövs en tydlig ledning baserad på konstruktiv dialog mellan ledning och medarbetare. Ständiga organisationsförändringar och ökad administration har skapat en trötthet. Vi vill ha en djup dialog med samtliga fackförbund om hur vi gemensamt kan minska administrationen. Vi vill inrätta en enkel lösning för att sprida goda förslag om hur vården kan utvecklas personcentrerat. Vi vill ta initiativ med samtliga aktörer på vårdområdet att etablera en sådan lösning.

Vi vill också gå vidare med förslag som ger arbetstagare generellt möjlighet att bryta en ohållbar arbetssituation. Förslaget på så kallad utvecklingsledighet från utredningen Trygghet och utveckling i anställningen vad gäller arbetstid och ledighet ser mycket intressant ut. Det går i korthet ut på att yrkesverksamma får möjlighet att vidareutbilda sig eller omskola sig mitt i arbetslivet. Den typen av lösningar är Miljöpartiet mycket positiva till. Vi ser det som mycket värdefullt för individen att kunna utveckla eller omskola sig efter en tid i arbetslivet – kanske som ett sätt att undvika sjukskrivning, eller ”bara” ett sätt att få aktualisera sina yrkeskunskaper.

Kristdemokraterna: Grundläggande krävs en arbetsledning som tar de här frågorna på allvar och ser till att säkra en organisation som främjar ett hållbart arbetsliv. Förutsättningarna för detta innebär också ett förenklat regelverk som gör det lättare att göra rätt, även i små företag. Detta främjas genom att undanröja onödiga administrativa hinder i arbetsmiljölagstiftningen utan att göra avkall på arbetsmiljön. Vi kristdemokrater vill särskilt betona möjligheten att kombinera arbetslivet med det livspussel som föräldraskap innebär.

Moderaterna: Viktigt är ett bra ledarskap, exempelvis genom närvarande chefer som också prioriterar arbetsmiljöfrågor. En rimlig balans mellan krav och resurser, inte minst tillräckligt med personal, samt goda möjligheter att påverka sin arbetssituation är också kända friskfaktorer. Allt kan inte påverkas politiskt, men en tydlig arbetslinje är grundläggande för att säkerställa att det finns tillräckligt med resurser till välfärdens kärna, där många upplever en stressig arbetsmiljö till följd av personalbristen.

Sverigedemokraterna: Sverigedemokraterna vill fortsätta och utveckla arbetet med SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) Där det gäller att förtydliga att SAM är en föreskrift samtliga företagare skall följa. Staten är Sveriges största arbetsgivare ,det är därför anmärkningsvärt att SAM inte följs i offentlig sektor vilket vi vill ålägga Arbetsmiljöverket att i samarbete med Sveriges kommuner och landsting omgående implementera.


3. Hur ser ni att svensk företagshälsovård fungerar idag? Hur vill ni utforma framtidens företagshälsovård?

Vänsterpartiet: Företagshälsovården ska bidra till att stärka det systematiska förebyggande arbetsmiljöarbetet och motverka arbetsrelaterad ohälsa. Idag fungerar svensk företagshälsovård bristfälligt. Dels är det bara omkring 65 procent av arbetstagarna som har tillgång till företagshälsovård, dels används företagshälsovården sällan för att motverka ohälsa på jobbet. I stället används företagshälsovårdens tjänster ofta i efterhand, till exempel vid rehabilitering, eller för hälsoundersökningar. Vänsterpartiet anser att alla arbetstagare ska ha tillgång till en kvalitetssäkrad företagshälsovård som bidrar till att stärka det systematiska förebyggande arbetsmiljöarbetet. Vi vill därför att regeringen tar initiativ till att, i samverkan med parterna, skapa en effektiv, kvalitetssäkrad företagshälsovård som omfattar alla arbetstagare på arbetsmarknaden.

Socialdemokraterna: Vi socialdemokrater anser att företagshälsovården har en viktig funktion när kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker till i det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering. Den nya myndigheten för arbetsmiljökunskap (se svar på sista frågan) får därför i uppdrag att följa och främja företagshälsovårdens utveckling. Myndigheten ska bl.a. arbeta med förutsättningarna för företagshälsovårdens kompetensförsörjning, vilket innebär att t.ex. arbeta med frågor om utbildningar för företagsläkare. Myndigheten ska också arbeta med att utveckla och tillgängliggöra riktlinjer, verktyg och vägledningar för de aktörer som är verksamma inom företagshälsovården.

Miljöpartiet: Alla förvärvsarbetande ska ges tillgång till företagshälsovård av god kvalitet. Innehållet i företagshälsovården ska avgöras av respektive företags speciella behov. Utformningen av företagshälsovård kräver sakkunskap, och kan därför inte uteslutande hanteras som en marknadsfråga. Utformningen av företagshälsovårdens verksamhet och aktivitet bör främst styras av företagshälsovårdens insikter om behovet av verksamhet för respektive beställare och i samråd med denna. Företagshälsovården ska i första hand vara just en sådan, inte en allmänläkarmottagning för anställda i företag som är anslutna till den.

Företagshälsovården bör därför huvudsakligen finansieras med offentliga medel, och på ett sätt som säkerställer att pengarna verkligen kommer de förvärvsarbetande till godo. Utbildning och legitimering eller certifiering av företagshälsovårdens personal och företagshälsovårdscentralerna bör ägnas stor uppmärksamhet.

Kristdemokraterna: En välutvecklad företagshälsovård utgör första linjens sjukvård för de anställda och måste kunna identifiera risker för långtidssjukskrivning med förslag för lämpliga åtgärder. Företagshälsovården bidrar till en fungerande rehabiliteringskedja på det här sättet, men kan ges en betydligt större roll i rehabilitering och arbetsförmågebedömning.

Moderaterna: Stora dela av arbetsmarknaden inser i dag värdet av förebyggande satsningar för arbetstagarnas hälsa. För många organisationer finns det även stora ekonomiska incitament att satsa på ett hållbart arbetsliv. Vi ser förebyggande insatser som till exempel företagshälsovård som någonting som ligger i företagens intresse. Det är en konkurrensfördel, skapar nöjda anställda och kan påverka både produktiviteten positivt och framförallt minska kostnader för sjukskrivningar. Idag finns en möjlighet för arbetsgivaren att göra avdrag för kostnader för förebyggande behandling, om arbetsgivaren kan visa att behandlingen syftar till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Dessa möjligheter bör utvecklas så att anställda och arbetsgivare uppmuntras agera förebyggande i större grad.

Sverigedemokraterna: Det finns både goda och dåliga exempel gällande företagshälsovård .Och där är det viktigt för politiken att skapa förutsättningar för företagen att jobba aktivt med dessa frågor ,man kan eventuellt inrätta särskilda arbetsmiljöbidrag ,i kommuner och landsting kan man upprätta friskvårdsbidrag för sina anställda vilket sker på många ställen.


4. Hur ser eran vision ut kring arbetsmiljöverkets framtida uppdragsbeskrivning? Hur vill ni gå tillväga för att dessa visioner ska kunna uppnås?

Vänsterpartiet: Under de senaste årtiondena har svensk arbetsmarknad genomgått omfattande strukturella förändringar. Det har påverkat arbetsmiljön. Tidigare var belastningsfaktorer den vanligaste orsaken till arbetssjukdomar. Idag är det psykisk ohälsa, ofta orsakad av stress och hög arbetsbelastning. Vänsterpartiet anser att Arbetsmiljöverkets framtida uppdragsbeskrivning bör anpassas efter arbetslivets utveckling och de arbetsmiljöproblem som präglar arbetsmarknaden.

Socialdemokraterna: En viktig fråga som vi socialdemokrater vill att Arbetsmiljöverket – i samarbete med andra myndigheter – ska arbeta ännu mer med i framtiden är att stoppa arbetslivskriminalitet. Flera branscher som brottas med stora utmaningar när det gäller fusk och rent kriminell verksamhet. Kriminalitet i arbetslivet drabbar i första hand de arbetstagare som utnyttjas under slavlika förhållande och tvingas arbeta i en livsfarlig arbetsmiljö. Men även de företag som är seriösa och vill göra rätt för sig drabbas negativt av konkurrensen från kriminella aktörer.

Miljöpartiet: Grön hälsopolitik handlar om att forma samhället så att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete prioriteras upp. Då vi under mandatperioden har suttit i regering har vi kunnat ta steg i den riktning Miljöpartiet vill se. Vi har ökat resurserna inom arbetsmiljöpolitiken med över 100 miljoner kronor årligen under mandatperioden. Regeringen har även antagit en ny arbets­miljöstrategi för det moderna arbetslivet. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, som började gälla i mars 2016, innebär också ett stort steg framåt i arbetsmiljöarbetet.

Kristdemokraterna: Vi vill att arbetsmiljöverkets ska gå från att vara en kontroll- och inspektionsmyndighet till att renodlat syssla med rådgivning och stöd. Det är arbetsgivaren som bär ansvaret för att arbetsmiljöarbetet drivs på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall förebyggs och att en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Därför ser vi hellre att arbetsgivaren gör en årlig deklaration kring sin arbetsmiljö utifrån sitt systematiska arbetsmiljöarbete.

Moderaterna: Vi har inga förslag på genomgripande förändringar av myndigheten. På ett generellt plan är det viktigt att arbetssätt och regelverk är anpassade till arbetslivets utveckling, till exempel med fler småföretag. Det är också viktigt att underlätta för arbetsgivare i det förebyggande arbetet, bland annat genom tydliga regler och kunskapsspridning. Det ska vara lätt att göra rätt.

Sverigedemokraterna: Arbetsmiljöverkets målsättning är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet samt att förbättra arbetsmiljön på alla nivåer. Det är ett viktigt uppdrag som Sverigedemokraterna vill fördjupa och vidareutveckla .Därför är Sverigedemokraterna det parti som satsar mest pengar till Arbetsmiljöverket och där vissa delar är öronmärkta till tidigare nämnda förslag.


5. Hur vill ni gå tillväga för att samla in och ta tillvara både nuvarande och framtidens arbetsmiljöforskning inom arbetslivsområdet där dess underlag kan vara till hjälp för att kunna utforma hållbara och hälsosamma arbetsplatser?

Vänsterpartiet: Vänsterpartiet anser att arbetslivs- och arbetsmiljöforskningen är av stor vikt för arbetslivets utveckling. Efter att borgarna lade ner Arbetslivsinstitutet minskade forskningen på detta område drastiskt. Vänsterpartiet har sedan dess drivit på för att återupprätta en samlad arbetslivs- och arbetsmiljöforskning. Vi är därför glada att den nuvarande regeringen valt att inrätta Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Vår förhoppning är att denna myndighet kan bidra till att stärka arbetsmiljöforskningen inom arbetslivsområdet och fylla det tomrum som skapades i och med nedläggningen av Arbetslivsinstitutet.

Socialdemokraterna: Sedan Arbetslivsinstitutet lades ner av den förra regeringen har det saknats en särskild myndighet med nationellt ansvar för att sammanställa och sprida kunskap om arbetsmiljö. Det finns idag inte heller någon aktör som t.ex. utvärderar arbetsmiljöpolitiken. Det har den socialdemokratiskt ledda regeringen ändrat på. Den 1 juni 2018 inrättas en helt ny myndighet för arbetsmiljökunskap i Gävle. Myndigheten får till uppgift att ansvara för kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvärdering och analys i syfte att bidra till att kunskap om arbetsmiljö kommer till användning i praktiken.

Miljöpartiet: Även här har vi i regering genomfört reformer i den riktning Miljöpartiet vill se genom inrättandet av Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Möjligheten att sammanställa och analysera kunskap i området har saknats sedan Arbetslivsinstitutet lades ner. En viktig del av uppdraget blir att se över bland annat kompetensförsörjning och utveckling av företagshälsovården.

Kristdemokraterna: De resurser som tillgängliggörs av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (Forte) är tillgängliga för att ge förutsättningar att bedriva en bred arbetslivsforskning. Arbetslivsforskningens publicerade resultat finns tillgängliga och är till underlag för det informations- och kunskapsspridningsuppdrag Forte såväl som Arbetsmiljöverket har.

Moderaterna: Under alliansregeringen inrättades en nationell funktion för kunskapsområdet arbetsmiljö och arbetsliv. Vi anser fortfarande att Arbetsmiljöverket bör ha ett uppdrag att förmedla och nyttiggöra kunskaper från arbetsmiljö- och arbetslivsforskning.

Sverigedemokraterna: Sverigedemokraterna har ställt sig bakom regeringens förslag gällande ett nationellt kunskapscenter för arbetsmiljö ,men vi vill satsa ännu mer pengar för att kunna fördjupa forskningen och utveckla arbetet med svenska arbetsmiljöfrågor.

11 oktober 2020, 23:22

Ordföranden har ordet oktober

HälsoAkademikernas ordförande Andreas Lövdahl har ordet och kommenterar händelser i föreningen oc...

11 oktober 2020, 21:26

Hälsofrämjande arbete med fokus på kost i grundskolan

Pernilla och Linn skrev en uppsats med syftet att studera hur yrkesprofessioner inom elevhälsotea...

11 oktober 2020, 21:19

Ludvig Faleij - ny styrelseledamot

Ludvig har efter avslutade studier nu anslutit till styrelsen i HälsoAkademikerna från och med...

11 oktober 2020, 21:17

Hälsovetare inom hälso- och sjukvård

Ett ökat samarbete mellan hälsovetare och vårdpersonal skulle kunna avlasta den idag starkt...

11 oktober 2020, 21:05

Folkhälsoperspektiv

För att förstå Folkhälsomyndighetens plan och perspektiv runt Covid-19, krävs det en inblick i va...