2020-10-11

Hälsofrämjande arbete med fokus på kost i grundskolan

Pernilla och Linn skrev en uppsats med syftet att studera hur yrkesprofessioner inom elevhälsoteam och hälsovetare verksamma med barn i grundskoleålder upplever det hälsofrämjande arbetet med fokus på kost och hur dessa eventuellt kan stödjas av en hälsovetare.

I sluttampen av vår utbildning till kost- och hälsovetare möttes vi, jämtländska Linn och skånska Pernilla, i en kandidatuppsats kring barn, hälsa och goda matvanor. Det var under våren 2020 och inget var sig likt i skolbänken på grund av rådande pandemi. Uppsatsen tänktes först ha ett fokus på intervention gällande frukt- och grönsaksintag i offentlig sektor, vilket inte kunde utföras med de strikta restriktionerna som gällde.

Av en tillfällighet vid denna tidpunkt fann vi i samband med att en framtidsmässa ställde om till digitalt och skickade ut evenemangsprogrammet, en ”affisch” som förklarade vad grundskolans elevhälsoteam arbetar utefter, samt vilka professioner som ingår. Det var då vi frågade oss varför inte hälsovetaren inkluderas? En vidare fundering var, vem arbetar hälsofrämjande med eleverna, utav dessa mer eller mindre medicinskt lagda professioner? Enligt Socialstyrelsen ska skolläkare, skolsköterska, kurator, psykolog och logoped ingå i elevhälsoteam och arbetet ska ske både förebyggande och främjande. Vår nyfikenhet på hur och vem som jobbar hälsofrämjande med fokus på kosten, samt hur det upplevda behovet av en hälsovetare som en del av elevhälsoteam, kom därför att undersökas. 

Syftet med studien var att studera hur yrkesprofessioner inom elevhälsoteam och hälsovetare verksamma med barn i grundskoleålder, upplever det hälsofrämjande arbetet med fokus på kost och hur dessa eventuellt kan stödjas av en hälsovetare.

  • Hur sker hälsofrämjande arbete idag gällande goda matvanor?
  • Vilka möjliga förbättringsområden lyfts avseende hälsofrämjande arbete inom kost?
  • På vilket sätt kan en hälsovetare komplettera elevhälsoteam i grundskolan?

Barns hälsa, hur stor utbredd av ohälsa samt vilka bestämningsfaktorer som påverkar hälsan visas på tidigare forskning, undersökningar och styrdokument från bland annat Socialstyrelsen, Skolverket och Folkhälsomyndigheten. Redan i ung ålder läggs grundläggande beteenden, det vill säga, levnadsvanor följer barn upp i åldrarna och formar hälsobeteenden in i vuxenlivet. Aktuell forskning visar bland annat att fetma har femdubblats hos barn i åldrarna 11 - 15 år vid en jämförelse idag och för 30 år sedan. Ett faktum är att barn spenderar mycket tid i skolan och därmed kan skolan inverka som en riskfaktor eller en resurs. En negativ skolupplevelse kan bidra med ohälsosamma matvanor och därmed vara en riskfaktor för ohälsa eller som en resurs där hälsosamma matvanor främjas likväl som hälsa i stort.

Kandidatuppsatsens studie grundar sig i en kvalitativ innehållsanalys där materialet skapades från sju digitala intervjuer. Deltagarurvalet bestod av personal som var verksamma inom elevhälsoteam samt hälsovetare arbetandes med barn i grundskoleåldern, verksamma på eller i samverkan med skolan.

Resultatet om hur det hälsofrämjande arbetet sker idag gällande goda matvanor visade delvis en vilja av att utföra mer promotivt arbete, men leddes av att det preventiva arbetet hade en högre prioritet och föll sig mer naturligt att ta sig an vilket beskrivs som att “släcka bränder”. Av en deltagare, verksam med medicinsk expertis inom ett elevhälsoteam beskrevs det som att teamet räddar upp i sista stund: “för oftast så hamnar dem ju inte i elevhälsoteamet när allt flyter på, utan dem hamnar ju hos oss i elevhälsoteamet när det är svårigheter av något slag”.

Gällande vilka förbättringsområden påpekades ett behov av att det hälsofrämjande arbetet behöver få en högre prioritet, mer resurser och mer tid. Vilket poängteras handla om såväl elevhälsoteamets arbete, liksom lärarnas, rektorernas och inte minst på organisationsnivå.

I studien lyfts det flera sätt hur en hälsovetare kan komplettera elevhälsoteam. Främst framkom hälsovetarens promotiva synsätt som viktigt för att förbättra barnens hälsa, öka barnens delaktighet, ge mer kunskap om goda matvanor och även ett sätt för att verka för likvärdiga förutsättningar för en god hälsa. Resultatet visade också att hälsovetare kan vara nytta för barnen sett ur ett elevperspektiv – då forskning visar att friska elever har högre närvaro och presterar bra. Utöver hälsovetarens arbete med barn och unga kan denna profession också vara till nytta vid friskvård för personalen samt ett stöd för föräldrar. En hälsovetare kan på många olika plan främja elevers kunskapsutveckling, utveckla hälsoarbetet och belysa kostens betydelse.

Ett mer hälsofrämjande arbete på grundskolorna skulle potentiellt vara en stor vinst för barnens hälsa, där en hälsovetare skulle kunna ha en betydelsefull roll för att utveckla hälsoarbetet. Idag bedrivs främst det preventiva före det promotiva arbetet på grundskolor och associeras med akuta insatser och att ”släcka bränder”. Förbättringsområden som identifierades var att öka hälsofrämjande arbete mot elev och familj, samt förbättra samarbetet i personalen. Hinder för det hälsofrämjande arbetet i stort, framkom utan tvekan vara politik och ekonomi samt att det behöver ägnas högre prioritet, mer tid och ökade resurser. Fynden i studien trycker på att främja elevernas hälsa genom att öka deras delaktighet och empowerment. Både genom att bidra till ett ökat lärande om goda matvanor för att själva ta makten över sin hälsa och dess konsekvenser, samt låta barnens röster höras mer.

Författarnas tankar om ämnet och resultat är att vi ser skolan som en arena att arbeta hälsofrämjande på. Sett till denna studie pekar resultatet på att det finns ett behov i elevhälsoteam att utveckla just det hälsofrämjande förhållningssättet. Hälsofrämjande arbete bör få en högre prioritet för att ge mer resultat på barnens hälsa och för att främja goda matvanor. Sett till barnens hälsa så gynnar det dem i nutid och framtid samt påverkar därmed den allmänna hälsan och samhället i stort. Det kan även vara en del av arbetet för likvärdiga förutsättningar och en mer jämställd hälsa. Hälsovetaren kanske inte “bara” bör vara en del av elevhälsoteam utan kan vara betydelsefull inom skolan i stort. Hälsovetaren, som är en relativt ny profession, utbildad i ett hälsofrämjande synsätt kan därför vara en värdefull resurs att ta vara på inom skolvärlden.

Vid frågor och funderingar, ta gärna kontakt med författarna på LinkedIn eller kontakta dem via HälsoAkademikerna.

Bild: Linn Holmgren (till vänster) och Pernilla Sjöberg (till höger)

11 oktober 2020, 23:22

Ordföranden har ordet oktober

HälsoAkademikernas ordförande Andreas Lövdahl har ordet och kommenterar händelser i föreningen oc...

11 oktober 2020, 21:26

Hälsofrämjande arbete med fokus på kost i grundskolan

Pernilla och Linn skrev en uppsats med syftet att studera hur yrkesprofessioner inom elevhälsotea...

11 oktober 2020, 21:19

Ludvig Faleij - ny styrelseledamot

Ludvig har efter avslutade studier nu anslutit till styrelsen i HälsoAkademikerna från och med...

11 oktober 2020, 21:17

Hälsovetare inom hälso- och sjukvård

Ett ökat samarbete mellan hälsovetare och vårdpersonal skulle kunna avlasta den idag starkt...

11 oktober 2020, 21:05

Folkhälsoperspektiv

För att förstå Folkhälsomyndighetens plan och perspektiv runt Covid-19, krävs det en inblick i va...