Frågor & Svar

Här samlar vi frågor och svar från Brännpunkt. Svaren ges av förhandlare på SRATs kansli.

Semesterlönetillägg

Jag ser på min lönespecifikation att jag fått ett semesterlöneavdrag som är större än semesterlönen. Kan man verkligen gå back på att ta semester, jag trodde man fick lite mer pengar då? Varför får jag så olika svar när jag pratar med vänner och bekanta?

Svar: Semesterlön kan faktiskt beräknas på flera olika sätt beroende på var man jobbar och det är därför du kan få olika svar. Det traditionella sättet i Semesterlagen är att semesterlönen är 12% av det jag tjänade in föregående semesterår (intjänandeåret). Om jag haft en väldigt god löneutveckling kan effekten bli sned då avdraget på min aktuella lön blir relativt stort jämfört med löneunderlaget från föregående år då lönen var lägre. Nuförtiden är huvudregeln i Semesterlagen att man behåller den aktuella månadslönen och lägger till ett semestertillägg på 0,43% av månadslönen per semesterdag.

Om du jobbar i butik och omfattas av detaljhandelsavtalet som Handelsanställdas förbund är part i (alltså att optikeravtalet inte är inkopplat) så utgår man även där från föregående års intjänande men procentsiffran är istället 13%.

Om du jobbar i butik med optikeravtalet eller på ögonklinik, privat syncentral eller bemanningsföretag där Almegas avtal gäller, så är systemet annorlunda. Där utgår man från din aktuella månadslön men semestertillägget är 0,8% av månadslönen per semesterdag. Det betyder att semesterlönen är högre än din vanliga månadslön, men det kan faktiskt fortfarande bli ett högre avdrag ändå. Det är om du bytt omfattning sedan förra semesteråret. Jobbade du exempelvis 75% förra året när semestern tjänades in så tjänade du in semesterdagarna till den omfattningen. Det betyder att avdraget idag beräknas på din heltidslön och semesterlönen beräknas på din nuvarande lön, men till 75%. Om förändringen är åt andra hållet så blir semesterlönen istället onormalt hög i förhållande till löneavdraget.

Du som jobbar inom landstinget har också semestertillägg jämte din ordinarie månadslön och tillägget är på 0,605% av månadslönen per dag. För er del så sammanfaller semesteråret med intjänandeåret så här bör effekten av förändringar i omfattningen mellan semesteråren inte bli samma som i övriga avtal.

Om ni inte har haft förändringar i omfattning eller stora förändringar i lön och ändå får lägre lön under semestern kan det vara något fel och då rekommenderar jag att ni kontaktar oss.

Jag får inte sammanhängande semester i sommar. Vad har jag för rättigheter?

Hej. Jag har jättesvårt att få en sammanhängande semesterperiod i sommar. Jag ansökte om fyra veckor och jag fick dem men inte när jag ville. Jag måste jobba två veckor mitt i semesterperioden och det vill jag egentligen inte. Min chef ska ha semester då och då måste jag jobba. Har jag inte rätt till fyra veckors sammanhängande semester?

SVAR: Hej. Det stämmer att du har rätt till fyra sammanhängande veckors semester enligt Semesterlagen. Semesterledigheten ska förläggas någon gång under semesterperioden juni-augusti. Det betyder att du har möjlighet att ansöka om semester under de veckorna du önskar men arbetsgivaren har möjlighet att förlägga dina veckor till någon gång under semesterperioden, Självklart ska arbetsgivaren i möjligaste mån utgå från dina önskemål men om det inte fungerar så kan denne besluta om annan förläggning. Vad som kan vara vanligt är att man som anställd har någon eller några veckor som är särskilt viktiga för en resa eller liknande. Går det inte att kombinera det med fyra sammanhängande veckor så kan man ju komma överens om annat, det vill säga, jag får min önskevecka mot att jag delar upp semesterledigheten.

Skulle det vara så att du inte kan få fyra veckors sammanhängande ledighet någon gång under semesterperioden så är det fel. Du har rätt till det och då hjälper det inte att din chef måste ha ledigt. Rättigheten gäller just dig som anställd och inte din chef om denne är företagare. Då måste situationen lösas på annat sätt om ni inte kan komma överens.

Arbetsgivaren vill ta bort min övertidsersättning

Hej. Jag jobbar i en liten butik och vi är bara två optiker anställda där. Ibland har vi förseningar eller att sista kunden tar lång tid så jag jobbar över en stund. Det brukar inte vara några problem att registrera det som övertid, men nu vill min chef att vi förhandlar om mitt anställningsavtal så jag ska få ett par till semesterdagar istället för att få övertidsersättning. Vad ska jag tänka på?

Svar: Till att börja med så är övertidsersättning något som bara regleras i kollektivavtal eller i anställningsavtal. Om det är så att det inte finns reglerat i ditt anställningsavtal och att det inte finns något kollektivavtal så har du egentligen inte rätt till någon annan ersättning än din månadslön, även då arbetsgivaren har möjlighet att beordra dig övertid. Nu har du ju fått övertidsersättning tidigare så skulle det vara så att det inte är reglerat men att du fått ersättningen utbetalt ändå så kan det tyda på att du även fortsättningsvis har den rätten. I det fallet behöver du höra av dig så vi kan bedöma läget om det skulle vara så att arbetsgivaren vill upphöra med utbetalningarna.

Frågan om att förhandla bort övertidsersättningen är ganska vanlig på arbetsmarknaden men enligt optikeravtalet, likväl som i de flesta andra kollektivavtal, finns det tydliga villkor. Du ska ha en chefstjänst, ha okontrollerbar arbetstid eller ha en frihet i arbetstidens förläggning för att det ska vara möjligt. Jobbar du schemalagt som optiker har du väldigt små möjligheter att förlägga din egen arbetstid så faller du ju utanför dessa villkor vilket gör att du kan säga nej till arbetsgivarens förslag.

Rättigheter och skyldigheter som anställd

En anställning är en överenskommelse som både arbetsgivaren och arbetstagaren ska vara överens om. Den ger dig och arbetsgivaren rättigheter såväl som skyldigheter.  Ju tydligare villkor ju mindre frågetecken och problem i framtiden. Glöm inte att du är jämbördig part när du diskuterar eventuell anställning. Är ni inte överens om villkoren är det viktigt att du väljer hur du går vidare. Med sakliga argument kanske du får arbetsgivaren att ändra sig. Sker inte detta måste du göra ett val om du ska skriva på eller inte. Även muntliga avtal är giltiga men svåra att bevisa. Det är alltid bättre med skriftliga avtal oavsett om det gäller anställning eller annat.

Skyldigheter

Som arbetstagare har du en lojalitetsplikt gentemot din arbetsgivare. Det innebär att du inte får göra något som kan skada arbetsgivaren. Arbetstagarens lojalitetsplikt innebär bland annat att följa lagar och regler, att inte bedriva konkurrerande verksamhet och en tystnads och omsorgsplikt. Lojalitetsplikten följer av anställningsavtalet och behöver inte nämnas särskilt för att gälla.

En anställning innebär normalt att du ska utföra arbete under visst bestämt antal timmar per vecka. Du ska utföra arbete enligt den yrkestitel du är anställd med enligt anställningsavtalet och arbetsgivaren bestämmer hur arbetet ska utföras. Riktlinjer för arbetsplatsen måste följas, du måste jobba övertid om du blir beordrad och vill arbetsgivaren ändra arbetstiderna (när du börjar och slutar) kan hon/han bestämma det med 14 dagars varseltid enligt Arbetstidslagen. Det ingår i arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet att bestämma över verksamhetens öppettider.

I många situationer som gäller arbetsplatsen och villkoren och betyder förändring finns en skyldighet för arbetsgivaren att förhandla med facklig organisation innan. Anställda i offentlig sektor kan vända sig till lokal facklig företrädare på arbetsplatsen och anställd i privat verksamhet kan kontakta någon av ombudsmännen på SRAT för frågor som gäller villkor och förändringar. Det finns begränsningar i arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.

Rättigheter

Som arbetstagare har du rätt att få överenskommen lön för utfört arbete. Har din arbetsgivare kollektivavtal så har du rätt till övertidsersättning. Finns det inget kollektivavtal så måste du själv se till att få övertidsersättning reglerad i ditt anställningsavtal. För att övertidsersättning ska betalas ut måste det antingen vara beordrat i förväg eller godkänt i efterhand. Övertid kan antingen tas ut i pengar eller som kompensationsledighet.

Alla som är anställda mer än tre månader har rätt till semester. Semesterlagen skiljer på betald och obetald semester. För att få betald semester så måste du ha tjänat in semestern. Det gör du i regel året innan dvs under intjänande året. Om du inte hunnit tjäna in semester erbjuder många arbetsgivare betald semester i förskott. Under semestern har du rätt till förhöjd lön så kallad semesterlön för betalda semesterdagar. Semesterlönen beräknas antingen enligt semesterlagen eller enligt kollektivavtal.

Om du blir sjuk har du rätt att vara hemma från arbetet med betalning. Första dagen du är hemma är en karensdag, därefter får du en lagstadgad sjuklön från din arbetsgivare om du är sjuk upp till 14 dagar. Efter sju dagar måste du normalt lämna läkarintyg men arbetsgivaren kan kräva att du ska lämna intyg från och med första dagen du är sjuk. Blir du efter 14 dagar fortsatt sjukskriven och det finns kollektivavtal får du även sjuklön från din arbetsgivare utöver ersättningen från försäkringskassan. Sjuklönen utgör cirka 10 procent.

Vid föräldraledighet har du har rätt att vara helt ledig från och med barnets födelse och 18 månader framåt. Utöver ersättning via den lagstadgade föräldraförsäkringen kan du få föräldralön om din arbetsgivare har kollektivavtal. Du har även rätt till förkortad arbetstid fram till dess att barnet fyllt åtta år. Kan du och din arbetsgivare inte komma överens om hur ledigheten ska tas ut vid förkortad arbetstid ska arbetsgivaren förlägga ledigheten enligt dina önskemål såvida en sådan förläggning inte medför påtaglig störning i arbetsgivarens verksamhet.

Som anställd har du även självklart rätt att säga upp dig själv. Uppsägningstiden vid uppsägning på egen begäran beror på vad som finns reglerat i ditt anställningsavtal och vad som står i kollektivavtalet.

Jag är landstingsanställd och vill jobba extra i optikerbutik. Vad ska jag tänka på?

Jag jobbar som optiker inom landstinget men skulle vilja jobba extra i en butik för att inte tappa den kompetensen. Jag har varit i kontakt med en butik som är intresserad. Är det något särskilt jag ska tänka på nu?

SVAR: Ja, det är några delar som kan vara bra att känna till och några saker som du faktiskt måste göra. Det första är att prata med din nuvarande arbetsgivare. Nu kan jag tänka mig att detta inte upplevs som konkurrerande på något sätt, men skulle det vara ett sådant läge att det kan bedömas vara konkurrerande verksamhet så kan din arbetsgivare säga nej av den anledningen. Det finns en lojalitetsplikt som gör att man inte får agera på ett sätt som skadar arbetsgivaren, vilket att arbeta med konkurrerande verksamhet skulle riskera att göra. Men det finns även andra skäl till att arbetsgivaren faktiskt kan säga nej. Ett skäl är arbetsbelastningen. Arbetstidslagstiftningen är en skyddslagstiftning som syftar till att du som anställd ska ha möjlighet till återhämtning. Om man under den lediga tiden fyller på med annat arbete så kan det innebära risker för ditt välmående om du inte får den återhämtning du behöver. En arbetsgivare kan därför ha begränsningar i vilken omfattning av bisyssla du skaffar dig under pågående anställning, dels för att denne vill ta ansvar för arbetsmiljön men även att du ska orka med dina arbetsuppgifter som du är anställd för att utföra.

Ett sätt är att komma överens om tjänstledighet i den mån som du jobbar i butiken. En sådan överenskommelse är inte reglerad i lag eller avtal utan gäller i den mån ni själva kommer överens om den. En rekommendation är att göra den skriftligen så det inte blir framtida tveksamheter i vad ni kommit överens om, samt att det finns en ömsesidig uppsägningstid.

Om ni diskuterar att du sänker din omfattning i nuvarande anställning tills vidare så måste du vara medveten om att det sedan inte behöver vara självklart i att du kan öka igen om du skulle vilja.
Om din inkomst är delad mellan två olika arbetsgivare så kan preliminärskatteavdragen bli för låga. Skattenivån ökar normalt med högre inkomst vilket gör att med två lägre inkomster så blir skatteavdraget sammantaget för lågt, vilket du måste betala in i samband med deklaration. Ett tips är att prata med lönehandläggarna för att hitta en bra lösning.

Slutligen kan det vara bra att känna till att det är olika pensionssystem. Om det finns kollektivavtal där du jobbar extra så får du inbetalt till tjänstepension men det blir inom ett annat system. Skulle du hypotetiskt sett ha två anställningar inom kommun eller landsting så skulle jag även där rekommendera att prata med lönehandläggare för att räkna samman lönerna.