Regeringen har presenterat lagförslag som är i linje med den överenskommelse om trygghet, omställning och anställningsskydd som parterna kom överens om i december.

Detta innebär ett viktigt steg mot en viktig reform som kommer att ge Sverige ett helt nytt system för trygghet, omställning och anställningsskydd. Med de här förslagen ökar tryggheten på arbetsmarknaden och individen får bra möjligheter till utbildning under arbetlivet. Det gäller både för anställda och för personer som är mellan jobb.

Detta är en historisk reform och att vi har nått så här långt visar att den svenska modellen fungerar. Nu är det upp till riksdagen att anta lagförslagen i sin helhet, vilket är en förutsättning för att parterna ska träffa nytt avtal enligt överenskommelsen.

Det som händer nu är att förslagen ska ut på remiss. Därefter ska riksdagen att anta lagförslagen, vilket är en förutsättning för att parterna ska träffa nytt huvudavtal.

Regeringen har presenterat lagförslag som är i linje med den överenskommelse om trygghet, omställning och anställningsskydd som parterna kom överens om i december. Det har funnits ett behov av att konkretisera vissa delar, särskilt de som berör förslagen om statens roll kring omställning och studiestöd. De förslag som nu ligger på bordet är vi nöjda med och vi är beredda att teckna ett nytt huvudavtal när den statliga regleringen i sin helhet finns på plats. 

Vi parter har stått fast vid överenskommelsen hela tiden, och den gäller fortsatt. Villkoret för att parterna ska anta ett nytt huvudavtal är att politikerna lagstiftar i linje med våra förslag. Förslagen i de utredningar som nu presenterats uppfyller villkoren.

Parternas överenskommelse omfattar en rad olika frågor som tillsammans skapar trygghet på arbetsmarknaden. Att utforma lagförslag inom dessa olika områden är komplicerat. Det viktiga för oss är att åstadkomma ett robust system som håller över tid.

Att vi har nått så här långt visar att den svenska modellen fungerar. Nu är det upp till riksdagen att anta lagförslagen i sin helhet, vilket är en förutsättning för att parterna ska träffa nytt huvudavtal enligt överenskommelsen.

Att det nu finns lagförslag är ett stort kliv framåt i processen för att överenskommelsen ska bli verklighet. Nästa stora steg i processen är ett riksdagsbeslut.

Hur utredningsarbetet har bedrivits och hur dialogen har sett ut med andra parter på arbetsmarknaden får regeringen svara på. Vi som är parter i överenskommelsen har haft plats i utredningarna, och nästa steg är att utredningarna nu går ut på remiss.

Det är den lösning som utredarna har landat i. Skälen till att Kammarkollegiet föreslås organisera stödet beskrivs i utredningen och vi parter delar utredningens bedömning. 

Vi ser ingen risk för att denna reform kommer att uppfattas som eller användas som ett nytt friår. Syftet med överenskommelsen är att stärka individens ställning på arbetsmarknaden genom förbättrade möjligheter till utbildning och omställning.

Inriktningen i överenskommelsen är utbildningar som stärker individens ställning på arbetsmarknaden. Vilka utbildningar som kan vara aktuella kan variera stort mellan olika individer. Lagförslaget innebär att utbildningar som ger rätt till studiemedel ska ingå i det nya studiestödet för vuxna.

Insatser för grupper som har kort utbildning och svag ställning på arbetsmarknaden är viktigt, och på det här området genomförs en rad insatser. Vad som är tydligt, och som pandemin har illustrerat, är att även tjänstemän och individer med längre utbildning snabbt kan behöva ställa om för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

Hittills har det saknats möjligheter att fylla på sin kompetens med nya utbildningar under arbetslivet. Med den nya reform som parternas överenskommelse innebär får vi helt nytt system för trygghet, omställning och anställningsskydd. Vi breddar synen på anställningstrygghet till att också handla om den trygghet som ligger i möjligheten att utveckla kompetens för det jobb man har eller för det jobb man vill ha i framtiden. Det är bra för svensk arbetsmarknad.

Ett viktigt resultat av överenskommelsen är att det tydliggörs att anställningstryggheten vilar på flera ben. I praktiken har tryggheten under många år handlat om mer än anställningsskyddet i lag och avtal. Trygghet på arbetsmarknaden handlar idag i första hand om att ha rätt kompetens för det jobb man har och det jobb man söker.

En förhandling innebär förstås ett givande och ett tagande. Huvudavtalet innebär att företag kan göra fler undantag vid uppsägning, men istället får de som omfattas av avtalet till exempel ett kraftfullare studiestöd och längre stöd i omställning.

I och med att utbildningar som är studiemedelsberättigade ingår i utbudet så finns en stor bredd i vilka utbildningar som går att välja mellan. Det kommer att tillgodose behovet för många som vill stärka sin position på arbetsmarknaden. Vi vet samtidigt att det finns ett behov av att lärosätena i landet utvecklar fler utbildningar som är anpassade till yrkesverksammas behov.  

Det är svårt att bedöma hur många som kommer att utnyttja studiestödet. Vi känner oss trygga i att alla tjänstemän som vill och behöver kommer att få tillgång till utbildning för att stärka sin position på arbetsmarknaden.