Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller ras. Det etniska ursprunget kan exempelvis vara en persons historia och kultur.

Med religion eller annan trosuppfattning avses gudstro. Alltså omfattas alla som är religiösa eller har en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, judar, kristna, buddister, och så vidare. Diskrimineringsgrunden omfattar även ateister.

Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses en persons

 – bisexualitet
 – homosexualitet
 – heterosexualitet

Transsexualitet omfattas inte av begreppet sexuell läggning.

Ålder
Med ålder avses i detta sammanhang en fysisk persons levnadsålder, räknad från hans eller hennes födelse. Alltså ”uppnådd livslängd”. Därmed omfattas barn, ungdomar och äldre utan att det finns vare sig en nedre eller övre åldersgräns.

Frågor om pensions-, efterlevande eller invaliditetsförmåner i kollektivavtal eller individuella avtal är undantagna från diskrimineringsförbudet för ålder. Förbudet mot åldersdiskriminering kan alltså inte med framgång åberopas mot kollektivavtal eller individuella avtal som innehåller åldersgränser för rätt till pensions-, efterlevande- eller invaliditetsförmåner.

Funktionshinder
Med funktionshinder avses varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Funktionshindret kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå.

Verkliga exempel på diskriminering i arbetslivet

Exempel språkkrav. Ett bolag som sysslade med utbildning av piloter sökte en vikarie för en receptionist som skulle vara föräldraledig. Vikariatet skulle inledas med en praktiktid på två veckor. Två kvinnor kallades till intervju hos bolaget; den ena hade svenskt ursprung och den andra algeriskt. Bolaget valde den förstnämnda. Frågan var om kvinnan med algeriskt ursprung blivit diskriminerad på grund av det språkkrav som bolaget tillämpade.

Enligt Arbetsdomstolens mening framstod det som en självklarhet att det för ett arbete som består av kontakter internt och externt i ett utbildningsföretags reception bör krävas så pass goda språkkunskaper att kommunikationen kan ske friktionsfritt så att arbetsuppgifterna kan genomföras på ett tillfredsställande sätt. Enligt domstolens mening kunde arbetsgivarsidan visa att bolaget i praktiken vid rekryteringen tillämpat ett språkkrav som framstod som sakligt motiverat och som låg på den nivå som arbetsuppgifterna i receptionen krävde samt att den sökande inte nått upp till den nivån. Det tillämpade språkkravet bedömdes vara både lämpligt och nödvändigt för att uppnå syftet att arbetsuppgifterna skulle bli utförda på ett bra sätt. Bolaget hade därmed haft rätt att ställa kravet. Arbetsdomstolen kom således till den slutsatsen att någon indirekt diskriminering inte förekommit.

Exempel längdkrav. Ett biltillverkningsföretag (Volvo) nekade en kvinna anställning med hänvisning till att hon inte uppfyllde företagets krav på viss kroppslängd (163 cm). Bolaget menade att man tillämpade längdkravet enbart för att minska risken för belastningsskador, det vill säga att kravet motiveras av objektiva faktorer som inte har samband med kön. Frågan var om företaget härigenom gjort sig skyldigt till indirekt könsdiskriminering. Arbetsdomstolen skrev i sina domskäl att ”bolaget inte på ett övertygande sätt visat att längdkravet varit en sådan lämplig och nödvändig åtgärd för att uppnå bolagets syfte med kravet, att åtgärden, trots den negativa effekten för kvinnor, skall anses tillåten.”

Vad är diskriminering och när kan jag göra en anmälan?

Diskriminering är när en arbetsgivare behandlar dig sämre än andra på jobbet för att du till exempel är homosexuell eller är född i ett annat land än Sverige.

Indirekt diskriminering är när en arbetsgivare tillämpar villkor som framstår som neutrala, men som i praktiken är klart mindre förmånliga för människor med en viss tillhörighet, exempelvis kvinnor.

Förbud mot repressalier
En arbetsgivare får inte straffa den som anmält henne eller honom för diskriminering, missgynnande eller för att hon eller han inte arbetar förebyggande mot diskriminering. Blir du utsatt för repressalier ska du anmäla det till DO.

Exempel på vad DO anser kan vara diskriminering eller missgynnande i arbetslivet

• Du har lägre lön än en arbetskamrat med lika eller likvärdigt arbete och du tror att det beror på ditt kön.
• Du får komma på arbetsintervju, men får inte jobbet trots goda meriter. Du misstänker att det har att göra med att du som man kommit i kvinnokläder.
• Du får inte komma på intervju trots att du har bra meriter för att arbetsgivaren ser på ditt namn att du har invandrarbakgrund.
• Din arbetsgivare kallar dig för ”fjollan” eller ”bögen”. När du tar illa upp säger hon att ”det ju bara är på skämt” och att folk måste lära sig att ”slappna av” lite. 
• Du har sökt en högre tjänst på din arbetsplats men inte fått det. Du misstänker att det har att göra med att du använder rullstol.
• Din arbetsgivare säger att du visserligen har kvalifikationerna, men att du är ”för ung” för att bli chef.
• Du ”kom inte med” i lönerevisionen på grund av att du är föräldraledig.
• Din provanställning avbryts på grund av att du blev gravid.
• Under en anställningsintervju får du frågan om du har aids. Du misstänker att du får frågan på grund av att du har afrikansk bakgrund.
• Din partner av samma kön blir inte medbjuden på personalfester, trots att dina arbetskamrater som är heterosexuella får ta med sig sina partners.
• Du får sämre lön än andra anställda och du misstänker att det beror på att du har en synskada.
• Din arbetsgivare gör ovälkomna sexuella närmanden.

För att få information om hur du gör en anmälan, gå in på http://www.do.se/.