|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009-12-21
Handledarutbildning vid Göteborgs universitet
Vid Sahlgrenska Akademien vid Göteborgs universitet startar våren 2010 en kurs i Handledning av studenter i verksamhetsförlagd utbildning inom audiologi (7,5 p). Kursen vänder sig till yrkesverksamma audionomer i Västra Götalandsregionen som arbetar eller vill arbeta som handledare av audionomstudenter.
Audionomens yrkesroll har genomgått stora förändringar under senare år. Den verksamhetsförlagda utbildningen är en mycket viktig del i audionomutbildningen och dess kvalité är beroende av audionomer med högt yrkeskunnande och med god handledarkompetens. Mot bakgrund av detta har det funnits en efterfrågan och ett behov av att stärka kompetensen hos de som verkar som handledare.
2009-12-21
Hörselrehabilitering för vuxna
När vårdgarantin infördes 2005 beslutade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att starta ett utvecklingsprojekt kring Nationella Medicinska Indikationer (NMI). Syftet med NMI är att på nationell nivå ta fram en gemensam professionellt grundad ståndpunkt för indikationer och förutsättningar för specifika medicinska åtgärder.
Vårdgarantin aktualiserade bland annat frågan om jämlik vård och konsekvenser av varierande klinisk praxis i olika delar av landet. En viktig utgångspunkt för utvecklingsprojektet var därför att skapa förutsättningar för att göra vården mer kunskapsstyrd, rättvis och säker.
En av de expertgrupper som tillsattes var expertgruppen för hörselvård. Deras rapport utkom 2008 och hade namnet Nationella Medicinska Indikationer, Hörselrehabilitering för vuxna. I rapporten understryks att hörselrehabilitering inte skall ses som synonymt med hörapparatutprovning då hörapparat endast är en av flera åtgärder som kan vidtas vid diagnosen hörselnedsättning.
I rapporten beskrivs diagnostik, behandling och rehabilitering. Sammanfattningsvis har gruppen funnit att nationell behandlingspraxis saknas och att det med hög sannolikhet föreligger stora geografiska rehabiliteringsvariationer. Avslutningsvis föreslås att rapporten resulterar i en rad åtgärder. Expertgruppen vill se en nationell kartläggning och samordning av; a) tillgång till hörselvård, b) avgifter, c) ersättningssystem, d) organisationsmodeller och e) upphandlingsrutiner. Vidare föreslås att det inrättas ett Svenskt kvalitetsregister för rehabilitering av vuxna med hörselnedsättning.
Expertgruppen för hörselvård bestod av Clas Möller, Elina Mäki-Torrko, Pia Uhlin, Ann-Kristin Espmark, Stig Arlinger, Tomas Tengstrand, Berth Danermark och Monika Steorn.
2009-12-21
Låg andel arbetslösa audionomer
Arbetslösheten för audionomer är så låg den kan vara, vilket tyder på att det är en bra arbetsmarknad för audionomer. Av SRATs yrkesverksamma audionommedlemmar är det endast 1,4 procent som anmält till förbundet att de är arbetslösa. Givetvis kan siffran vara något högre beroende på att inte alla medlemmar kontaktar förbundet i samband med sin arbetslöshet. Audionomernas ombudsman Ingvar Eriksson menar likafullt att det märks tydligt att det råder en stor efterfrågan på audionomer och att sysselsättningen för våra medlemmar är fortsatt god.
2009-09-16
Hur ska audionomer dokumentera audiologisk diagnostik?
Frågan initierades av företrädare för audionomutbildningen vid Göteborgs universitet. Studenter på praktik hade noterat att audionomer dokumenterade resultat från diagnostiska undersökningar på olika sätt och olika mycket.
Vid ett gemensamt möte mellan audionomer från Sahlgrenska/Östra och Möln-dal/Kungälv och företrädare från utbildningen stod inte bara handledning i fokus, utan man fastslog också vikten av kvalitetssäkring av den diagnostiska dokumentationen. Även det befarade framtidsperspektivet - att medicinsk audiologisk kompetens kommer att bli en bristvara - diskuterades. Det är inte bara audionomernas roll som genomförare av audiologiska tester, utan också som tolkare av resultaten som kommer att kräva tydligare och mer genomarbetad dokumentation. Mötet inspirerade audionomerna Birgitta Wallström-Berg och Åsa Winzell vid enheten i Mölndal att ta initiativ till utarbetandet av ett internt dokument som stöd och verktyg i det dagliga dokumentationsarbetet.
Arbetet med att ta fram dokumentet har skett i en process där hela arbetsgruppen av audionomer på enheten för Diagnostik och rehabilitering i Mölndal deltagit. Gruppen har haft en halv studiedag, man har haft möten där man konsulterat företrädare från audionomutbildningen, medicinsk och teknisk audiolog, som bidragit med specialkunskaper och synpunkter. Vidare har man haft grupparbeten, workshops och diskussioner som lett fram till det dokument som nu är färdigt och används i det dagliga arbetet. ”Dokumentation vid audiologisk diagnostik” innehåller vägledning och stöd vid doku-mentation och tolkning av ton- och talaudiometri och impedansaudiometri.
Ann-Marie Andela
Ordförande Audionomerna
2009-09-16
SRAT och utbildningarna diskuterade handledarfrågor
I juni anordnade SRAT ett möte mellan representanter för utbildningarna och Audionomerna. På dagordningen stod bland annat handledarfrågor, utbildningskliniker och möjligheten för audionomer att komplettera sin utbildning. På mötet deltog representanter från utbildningsorterna Stockholm, Lund och Örebro tillsammans med företrädare för SRAT och Audionomerna.
Hur kan kvaliteten i handledningen förbättras? Hur kan vi säkerställa att studenter får rätt kunskap? Alla var överens om att den praktiska kunskapen måste värdesättas högre, att handleda studenter är en del av audionomens yrke och arbetsgivare måste ge anställda den chansen. Då det i dagsläget inte finns någon samsyn mellan utbildningarna skulle en idé kunna vara att starta ett forum mellan de kliniska verksamheterna och utbild-ningarna och på så sätt utbyta erfarenheter.
Förutom detta tog mötet upp en fråga som många handledare uttryckt en viss oro över, nämligen att en del studenter haft svårt att kommunicera med patienter. Vilket ansvar har handledaren för att informera om studentens brister? Utbildningsrepresentanterna menar att handledaren givetvis måste informera utbildningen om en student haft några problem, men att det är den examinerande läraren som skall berätta för studenten om eventuella brister i kommunikationen och hur det kan komma att påverka studentens examinering. Företrädare för utbildningen i Lund har löst liknande problem med att klart och tydligt införa kommunikation med patienter som en del av kursmålen. På det sättet kan läraren peka på att bristerna faktiskt kan komma att leda till underkänt betyg.
Anna Ericsson
ombudsman
2009-09-16
Handikappförvaltningen firade 10 år
Fredagen den 4 september hade verksamhetschefen för Hörsel- och Dövverksamheten i Västra Götalandsregionen Gunilla Jansson, bjudit in samtliga medarbetare till en jubileumsdag, då Handikappförvaltningen firade 10 år. Verksamhetschefen inledde dagen med att hälsa alla välkomna och uttrycka sin glädje över att politikerna i regionen nu gett den offentliga Hörselvården fortsatt förtroende att driva verksamheten inom en sammanhållen organisation.
Därefter beskrev Lena Hult (S), ordförande i regionens Handikappkommitté, sitt arbete som politiker och satte fokus på svårigheterna att bedöma och utvärdera ekonomiska hälsoeffekter inom sjukvård och omsorg. Konsekvensen av det blir, menade hon, att politiker talar alldeles för mycket om bara pengar och inte om vilken kvalité man får på de pengar man använder.
Handikappdirektör Mikael Forslund hade fått direktiv från Gunilla Jansson att inte prata pengar, inte budget och inte besparingar och inte heller att plåga auditoriet med staplar i något Power Point-program. Det innebar att han istället berättade om sin bakgrund, sina första kontakter och erfarenheter av hörselvård, och om sin svarta labrador.
Efter en god lunch och lite mingel fortsatte dagen med visning av en film som regio-nens informationsavdelning producerat tillsammans med Döv- och Blindteamet. Den handlade om en man, döv och gravt synskadad som fick ett helt nytt liv tillsammans med sin ledarhund Minus. En både rörande och lärorik film om att det alltid finns möj-ligheter till förändring.
Dagens avslutades med en paneldebatt med samtliga enhetschefer samt verksamhets-chef. Debatten leddes av Katti Hofflin. Alla var mycket eniga om att betydelsen av en samlad gemensam organisation för all hörselvård i regionen ger styrka. Det visade sig också att samtliga chefer håller sig uppdaterade i världshändelserna genom Hänt i veckan och att ”Borås-modellen” inte är en organisatorisk modell, utan hörselvårdens nya arbetskläder i stryktålig vadmalsrock och rejäla läderstövlar. Dressen förevisades stilfullt av enhetschef Mattias Johansson som iklätt sig densamma.
Dagens avslutades med kaffe och lite mingel innan hörselvårdsfolket bussades hem till Göteborg, Borås, Skövde, Uddevalla och Trollhättan.
Ann-Marie Andela
Ordförande Audionomerna
2009-09-16
SRAT/Audionomerna stödjer Rätt till vård initiativet
2008 antog riksdagen en lag som reglerar landstingens skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård samt tandvård åt asylsökande och vissa andra utlänningar. Papperslösa perso-ner och vuxna asylsökande som håller sig undan efter beslut om avvisning/utvisning faller dock helt utanför lagens tillämpningsområde. Dessa personer har enligt svensk lagstiftning endast rätt till ”omedelbar” vård, vilket i praktiken oftast innebär akutvård vid akutmottagning på sjukhus. Dessutom måste de själva täcka hela kostnaden för vår-den, vilket för många är en omöjlighet.
Nu har SRAT/Audionomerna tillsammans med andra inom vårdprofessionen utformat en viljeförklaring där det framhålls att varje patient, utan åtskillnad, har rätt till lämplig vård samt att vårdpersonalen har en skyldighet att tillhandahålla vård oavsett patientens rättsliga status. Vårdprofessionerna anser därför att följande ska tjäna som utgångspunkter vid vårdpersonals omhändertagande av alla människor, inklusive asylsökande och papperslösa.
- Vårdpersonalens uppgift är att ge vård, behandling, omvårdnad och rehabilitering.
- Vårdpersonalens bedömningar ska utgå från patientens behov och grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet.
- Patientens rättsliga status ska inte inverka på vårdpersonalens beslut att ge eller avstå från vård.
- Patientens betalningsförmåga ska inte vara en förutsättning för att vårdpersonalen ska erbjuda patienten nödvändig vård och akut* tandvård.
* ”Inom försäkringssystemet för tandvård innebär nödvändig vård tandvård till patienter med vissa slags funktionsnedsättningar och är förknippat med ett särskilt regelverk. Det skiljer sig alltså från nödvändig vård i övrig hälso- och sjukvård. För tandvårdens område är därför akut tandvård det begrepp som är aktuellt här.”
Anna Ericsson
ombudsman
2009-05-28
Dyra hörapparater ratas av Region Skåne. Det framgår av ett brev som skickats till alla audionomer i Skåne.
Läs mer »
2009-05-14
Audionompriset 2009
Tilldelas Ingrid Lennart, leg. audionom och universitetsadjunkt vid Lunds universitet.
Läs mer »
|
|
2009-03-03
Specialistkompetens inom vården (endast för medlemmar, kräver inloggning)
|
|
I lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) finner man bland annat kompetens- och behörighetsregler. De 21 yrkesgrupper som efter högskoleexamen kan få legitimation av Socialstyrelsen finns uppräknade.
Enligt LYHS finns regler för ensamrätt till yrke, skyddad yrkestitel och skyddad specialistbeteckning. Samtliga legitimationsyrke ger skyddad yrkestitel. Man kan inte kalla sig audionom om man inte har legitimation som sådan. Den som saknar behörighet som audionom får heller inte använda en titel som kan förväxlas med den skyddade yrkestiteln.
När man informerar andra om sin yrkeskunskap och kompetens kan man då säga att man är specialist inom ett område?
Det finns tre yrkesgrupper som har fastställd specialistordning, läkare, tandläkare och sjuksköterska. Dessa får efter att ha genomgått en av regeringen föreskriven vidareutbildning ansöka om specialistkompetens. De får ange att de har specialistkompetens inom specialiteten endast om de har sådan kompetens (skyddad specialistbeteckning).
Vad gäller då för en legitimerad audionom? Är det okej att säga att man är specialist? Ordet specialist är inte skyddat i sig. Om man använder ”specialist” när man beskriver sin kompetens är det mycket viktigt att patienten inte tolkar det som att man har en specialistutbildning grundad på en läkarutbildning. Det är viktigt att patienten inte blir vilseledd och man måste förvissa sig om att informationen varit tydlig. För att undvika missförstånd kan det vara klokt att undvika ordet specialist och i stället använda sig av expert eller något liknande.
Förutom hälso- och sjukvårdslagstiftningen finns även konsumentlagstiftningen som den patient som känner sig vilseledd av exempelvis en audionoms marknadsföring och annonsering kan åberopa.
Anitha Wijkström
förbundsordförande
|
|
2009-03-03
Utbildningsdag i Skånes lokalförening
SRATs lokalförening för audionomer i Skåne arrangerar en utbildningsdag den 24 april 2009 i Lund. Utbildningsdagen innefattar bland annat en spännande föreläsning om gränsdragning mellan sjukvård, auktoriserad audionommottagning, hörsel och dövenhet. Har du inte fått en inbjudan, hör av dig till Lena Aschenbrenner lena.aschenbrenner@widex.se eller Eva-Lis Blomberg eva-lis.blomberg@telia.com.
Tid och plats: Den 24:e april 2009 på Universitetssjukhuset i Lund, Föreläsningssal 4 C i Blocket
Program
08.30-09.00
Registrering och kaffe
09.00-09.20
Lokalföreningen informerar
09.20-10.50
Kommunikation: Agneta Rickardsson
Läs mer på http://www.motivationar.se/
11.00–11.30
Starkey och Resound informerar
11.30–13.00
Lunch och möjlighet att besöka Starkeys och Resounds utställningar
13.00–14.15
Förändring, gränsdragning mellan sjukvård, auktoriserad audionommottagning, hörsel och dövenhet.
Mie Claesson informerar och svarar på frågor
14.15–14.30
Kaffepaus
14.30–15.30
Fortsättning förändring, gränsdragning…
Självklart är alla frågor välkomna under dagen, men skriv redan nu det du vill fråga Mie Claesson och skicka till petra.bernevik@skane.se Även om du inte kan komma under dagen är du välkommen med frågor.
Kostnad 350 kronor/person inklusive kaffe och lunch, till sparkonto clearingnr: 9300 kontonr: 125.049.580-9 (Jeanette Andersson) senast 090324. Meddela på inbetalningen vem som gjort insättningen och gör insättningen med kopia som du kan visa när du kommer.
Anmäl dig samtidigt till jeanette.andersson@skane.se och meddela om du vill ha vegetarisk lunch.
2009-03-03
Hjälpmedelshantering i Skåne
Audionomernas styrelseledamot Margareta Vogel berättar om hjälpmedelshanteringen i Skåne. Signaler tyder på att Region Skåne kommer att införa ett hörapparatbidrag som komplement till auktorisationen. Det innebär i så fall att kunden kommer att äga sin hörapparat framöver.
Auktorisationsmodellen infördes den 1 oktober 2008 och innebär att privata aktörer kan erhålla auktorisation för att bedriva verksamhet utifrån de krav som Region Skåne ställer.
Antalet PAM (privata auktoriserade audionommottagningar) är inte begränsat – utan man räknar med att marknadskrafterna kommer att reglera detta. Auktorisationen innebär att PAM erhåller ersättning för:
– Bedömning 500 kr
– Hörapparatutprovning 2 000 kr/avslutad utprovning
Brukaren betalar 800 kr i egenavgift, Region Skåne ersätter med 1200 kr/avslutad utprovning. En utprovning kan innefatta monaural eller binaural anpassning. Brukaren betalar idag samma summa vare sig det är en eller två hörapparater. Region Skåne har nu signalerat att man under våren har för avsikt att fatta beslut om ett hörapparatbidrag som komplement till auktorisationen. Det innebär i så fall att kunden kommer att äga sin hörapparat framöver. Hur stort bidraget blir vet jag inget om än, därför kan jag inte heller sia om hur stor del som brukaren får betala. Ekonomiskt är auktorisationsmodellen väldigt lik ett avtal om hörapparatutprovning och behöver förstärkas med ytterligare ekonomiskt tillskott. Både audionomens arbetssituation och brukarens behov av tid och tillgänglighet hos sin audionom kräver en ökad ekonomisk insats – kanske framför allt från den enskilde. Det här tror jag personligen kan bli en viktig fråga att diskutera. Inom SRAT Audionomerna har vi under många år diskuterat och försökt sätta oss in i hur samhällsekonomin ska kunna klara behovet av hörselrehabilitering framöver. Det känns tråkigt när audionomens arbete reduceras till ett visst antal hörapparatutprovningar/år. Vi arbetar med hörselrehabilitering – och det kvalitativa arbetet vi utför måste få kosta.
Margareta Vogel
Styrelseledamot SRAT Audionomerna
Leg Audionom
Företagsledare Hörseltjänst i Skåne AB
2009-01-16
Audionomerna vill förbättra samarbetet mellan facket och utbildningarna
Att det ska finnas ett berett samarbete mellan facket och audionomutbildningarna har alltid varit en central del av styrelsens arbete under de senaste åren. Läs mer om Audionomernas arbete med utbildningarna här:
Det har ofta funnits gemensamma intressen, t.ex. legitimationen och Bolognaprocessen. Vid flera tillfällen har styrelsen haft en öppen dialog med dessa instanser och inbjudit dem till samtal och samarbete. De gemensamma intressena var anledningen till att SRAT och Audionomerna våren 2007 bjöd in representanter från olika program till en träff för att förankra idén om ett kontinuerligt samarbete. Mötet som hölls i juni 2007 på SRAT:s kansli uppskattades av både styrelsen och representanter från utbildningarna. Deltagarna på första mötet kom överens om att dessa träffar var nödvändiga för både facket och utbildningarna. Styrelsen fick i och med detta i uppdrag att anordna regelbundna möten med utbildningarna. Önskemålet var att mötet skulle äga rum vartannat år. Snart är det alltså dags för en andra träff.
Den 15:e juni 2009 kommer representanter från SRAT, Audionomernas styrelse och audionomutbildningarna att träffas på SRAT:s kansli i Stockholm. Styrelsen vill utvidga samarbetet ännu mer och har i år därför även bjudit in representanter från Svaf. På mötet kommer aktuella frågor som rör audionomerna att diskuteras.
Reza Zarenoe
Vice ordförande Audionomerna
2009-01-16
Stora förändringar av hörselvården i Västra Götaland
Från och med januari 2009 kommer all hörselvård i Västra Götaland att bedrivas i Handikappförvaltningens regi. Verksamheten har tidigare varit splittrad mellan sjukvårdsförvaltningarna och Handikappförvaltningen. Läs mer här:
Glädjande nog är grunden för beslutet, inte i första hand att man vill spara pengar, utan syftet är att man vill synliggöra hörselvårdens verksamhetsområde och tillföra lika resurser, tillgänglighet och förhållningssätt. Audionomerna har varit aktiva i processen och på olika sätt framfört sina synpunkter och Handikappförvaltning och regionrepresentanter har varit öppna för diskussion och varit noga med att ge information om vad som händer. Audionomerna är positiva till det kommande bytet av huvudmannaskap även om många praktiska frågor kvarstår att lösa.
Ann-Marie Andela
Ordförande Audionomerna
2009-01-16
Audionomernas ordinationsrätt (Endast för medlemmar. Kräver inloggning)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Logga in och ta del av vår exklusiva information för dig som är medlem! Bland annat lönestatistik och "Min sida".
Loggar du in första gången är det ditt medlemsnummer som är användarnamn och de fyra sista siffrorna i personnumret som är lösenord.
|
|
|
Glömt användarnamn och/eller lösenord |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|