Frågor och svar om legitimation

Vad är det för skillnad mellan skyddad yrkestitel och legitimation?
Legitimation är – till skillnad från skyddad yrkestitel – personlig och ges till den yrkesutövare som har föreskrivna kvalifikationer. Den som varit grovt oskicklig i sin yrkesutövning kan fråntas sin legitimation. Den som har legitimation är också skyldig att föra journal enligt patientjournallagen vilket inte gäller vid enbart skyddad yrkestitel. Den tredje skillnaden är att den som har legitimation och bedriver enskild verksamhet är befriad från moms för sjukvårdstjänster. Detta är den formella skillnaden. Enligt vår mening ger legitimationen i praktiken också en högre status åt yrkesgruppen.

Får alla audionomer rätt till legitimation oavsett hur lång utbildning man har?
Ja, alla audionomer har rätt till legitimation oavsett utbildningens längd. Enligt riksdagsbeslutet ska utöver audionomexamen, fullgjorda äldre audionom- eller hörselvårdsassistentutbildningar som fastställts av regeringen eller utbildningsanordnare ge rätt till legitimation.

Måste jag arbeta som audionom nu för att ha rätt till legitimation?
Nej, det måste du inte. Kravet för att få din legitimation är att du har ett examensbevis som audionom eller hörselvårdsassistent.

Hur gör jag för att få min legitimation?
Du skickar in din ansökan om legitimation till Socialstyrelsen och bifogar utbildningsbeviset från din audionom- eller hörselvårdsassistentutbildning tillsammans med ett personbevis. Avgiften för att få ut din legitimation är 600 kronor. Du ska använda en särskild blankett för din ansökan om legitimation.

Mer information finner du på Socialstyrelsens hemsida http://www.socialstyrelsen.se/ där du också kommer att kunna ladda hem ansökningsblanketten.

Vad händer om jag inte ansöker om legitimation?
Under en övergångstid fram till den 1 april 2007 får du fortsätta använda din yrkestitel audionom utan att ha fått din legitimation. Därefter får du inte längre använda yrkestiteln audionom om du inte har legitimation.

När kan legitimationen dras in?
Återkallande av legitimation ska ske om den legitimerade varit grovt oskicklig vid utövning av sitt yrke eller på annat sätt visat sig uppenbart olämplig att utöva yrket.

Legitimationen kan dessutom återkallas på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet som innebär att man inte kan utöva yrket tillfredställande.

Kan jag få tillbaka min legitimation om den dragits in?
Du kan, när du själv bedömer att du klarar din yrkesutövning och ditt ansvarstagande, ansöka om att få tillbaka den indragna legitimationen. Då gör Socialstyrelsen och/eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd en bedömning om förhållandena medger att legitimationen återfås.

Kommer jag att få högre lön när jag får legitimation?
Vår uppfattning är att legitimationen ger en bättre grund för att förbättra utvecklingsmöjligheter och löner för audionomerna. Vi utgår ifrån att lönerna kommer att förbättras väsentligt under de närmaste åren dels genom den statushöjning som legitimationen ger och dels genom att efterfrågan på audionomer beräknas öka.
 
Har audionomer rätt att sätta diagnos nu när vi blivit legitimerade?
Som legitimerad yrkesutövare är man skyldig att ha kunskap om gällande lagstiftning. Det tre viktigaste är Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763), Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) samt Patientjournallagen (1985:562).

I LYHS:en regleras hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter. Av den framgår att man ska arbeta i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, att patienten ska ges sakkunning och omsorgsfull vård, att den ska genomföras så långt som möjligt i samråd med patienten och att patienten ska visas omtanke och respekt. Det framgår också att den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen själv bär ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter.

Legitimerad yrkesutövare är skyldig att föra journal. Hur det ska gå till framgår av Patientjournallagen.

Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14, delegeringsföreskriften) framgår att formell kompetens har den som har legitimation för yrket eller godkänd högskoleexamen som leder till yrkesexamen enligt högskoleförordningen. Audionomer har alltså formell kompetens inom hälso- och sjukvården.

Rätten att ställa diagnos inom hälso- och sjukvårdens område är inte reglerat i någon författning. I allmänhet är det oftast läkaren som gör det. I praktiken kan dock all sjukvårdspersonal som har tillräcklig kunskap om en sjukdom, ett funktionshinder eller en skada, ställa diagnos inom ramen för sin yrkeskompetens.

Det är snarare möjligheterna att vidta åtgärder med anledning av diagnosen som skiljer olika yrkesutövare åt. Medan en läkare har rätt att ordinera behandlingar av de mest skilda slag har en audionom inte samma vida rätt. Detta går att läsa i Socialstyrelsens skrift "Vem får göra vad inom hälso- och sjukvården och tandvården?". Artikelnummer 2004-101-5. Kan laddas ner från Socialstyrelsens webbplats. Det kan också delegeringsföreskriften, (SOSFS 1997:14). Den är värd att läsa därför att det handlar aldrig om delegering mellan formellt kompetenta yrkesutövare som exempelvis mellan läkare och audionom. Mellan dessa grupper handlar det om arbetsfördelning. Delegering är det när en arbetsuppgift överlåts från en formellt kompetent yrkesutövare till någon som inte har formell kompetens, exempelvis undersköterska.

Måste man föra journal?
Ja, som legitimerad audionom är man skyldig enligt Patientjournallagen att föra journal. Journalen skall föras på dator eller på arkivbeständigt papper och skrivas på maskin/dator eller med bläckpenna. Journalen skall innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård. Mer information om patientjournaler finns i SOSFS 1993:20 som man hittar på Socialstyrelsens webbplats.

Momsregler
Införandet av legitimation för audionomerna innebär nya momsregler när man bedriver hörselvård i eget företag och inte arbetar enligt vårdavtal med landstinget. Audionom Margareta Vogel har tillsamman med sin kollega Inger Kvant tagit reda på vad dessa nya momsregler innebär för företaget och för patienterna. Nedanstående tabell visar vad de kommit fram till.

Momsfritt privatpersoner Momsbefriad sjukvård utförd av legitimerad audionom		Momsbelagt privatpersoner Momsbelagd vara/tjänst
- hörapparat/samtalsförstärkare - audiogram - avtryckstagning - återbesök/kontrollbesök/omprogrammering - öroninsats - hörapparattillbehör (filter, slang)		- hörselskydd (individuella, ER20, kåpor,    ear-planes etc) - TV-hjälpmedel - Telefoner - slinga till mobiltelefon - väckarklocka med vibrator - varseblivningshjälpmedel - batterier
Momsfritt företag Momsbefriad sjukvård utförd av legitimerad audionom		Momsbelagt arbetsgivare/FK etc Momsbelagd vara/tjänst
- köp av sjukvårdstjänster (ex annat   sjukvårdsföretag köper tjänster) - screeningaudiometri (skolor)		- utredningar/arbetsplats-besök - arbetshjälpmedel - screeningaudiometri (skolor, hrf etc)
Sjukvård Tjänster-/varor som sjukvården tillhandahåller normalt
Undantag: - Ex. sjukvården i Skåne och Halland tillhandahåller inte arbetshjälpmedel, arbetsplatsutredningar, individuella hörselskyudd eller annat - Ex. sjukvården i Skåne och Halland tillhandahåller filter och ljudslang - men inte batterier.