8 februari 2006
Audionomer får rätt till legitimation
Riksdagen har idag beslutat att yrkesgruppen audionomer, som redan idag har skyddad yrkestitel, får rätt till legitimation. Samtidigt får optiker och kiropraktorer, som redan är legitimationsyrken, också en skyddad yrkestitel. Beslutet, som träder ikraft den 1 april 2006, innebär att audionomernas status som självständig yrkesgrupp inom vården stärks. För optiker och kiropraktorer innebär det att ingen som inte är legitimerad och inte har genomgått en av staten fastställd och godkänd utbildning har rätt att använda dessa yrkestitlar. Detta är givetvis ett viktigt beslut som leder till en kvalitetsgaranti och därmed en förbättrad patientsäkerhet.
- Vår uppfattning är att legitimationen tydliggör audionomernas självständighet som yrkesgrupp inom hörselvården, säger Anitha Wijkström, förbundsordförande i SRAT, det SACO-förbund som organiserar Audionomerna. Därmed förstärks gruppens status så att den bättre motsvarar den ställning audionomerna numera har med den tre- respektive fyraåriga akademiska utbildningen som grund.
Ett mycket viktigt mål för SRAT har varit att audionomerna skulle få rätt till legitimation. Vi är nu mycket nöjda med att allt vårt arbete har lyckats. Vi kommer att fortsätta vårt arbete att, med legitimationen som grund, förbättra audionomernas utvecklingsmöjligheter, karriärvägar och löner så att det kommer att motsvara gruppens utbildningsnivå och självständighet i yrkesutövningen.
Legitimation är - till skillnad från skyddad yrkestitel – personlig och ges till den yrkesutövare som har föreskrivna kvalifikationer. Den som varit grovt oskicklig i sin yrkesutövning kan fråntas sin legitimation. Den som har legitimation är också skyldig att föra journal enligt patientjournallagen vilket inte gäller vid enbart skyddad yrkestitel. Den tredje skillnaden är att den som har legitimation och bedriver enskild verksamhet är befriad från moms för sjukvårdstjänster.
November 2005
Regeringen föreslår att audionomerna får legitimation och att legitimationsyrkena optiker och kiropraktor får skyddad yrkestitel. Förslaget kommer att behandlas av riksdagen och föreslås träda ikraft från och med den 1 april 2006. Nästan samtliga remissinstanser var positiva och vad vi vet finns inte något motstånd mot förslaget i riksdagen.
Förutom audionomerna föreslås också dietister, biomedicinska analytiker och ortopedingenjörer få rätt till legitimation och att skyddad yrkestitel införs för legitimationsyrkena optiker, kiropraktor och naprapat. Om riksdagen beslutar i enlighet med förslaget får alla legitimationsyrken skyddad yrkestitel. Det innebär att endast den som har legitimation för yrket (eller genomgår föreskriven praktisk utbildning) får använda yrkestiteln.
Den som har avlagt audionomexamen eller som på annat sätt förvärvat motsvarande kompetens kommer att efter ansökan om legitimation hos Socialstyrelsen meddelas legitimation.
Så snart riksdagen har fattat sitt beslut kommer vi att ge våra medlemmar en närmare information om vad man bör veta inför legitimationen.
I samband med att vård och omsorgsminister Ylva Johansson presenterade regeringens förslag informerade hon också om att regeringen kommer att tillsätta en utredning om hur behörighetsreglerna ska se ut i framtiden. Den utredningen ska bland annat överväga de önskemål om legitimation som kommit in från perfusionister, kuratorer, fysioterapeuter och cytodiagnostiker.
September 2005
Ett förslag till proposition om införande av legitimation för audionomer mfl har tagits fram inom socialdepartementet. Avsikten är att propositionen skall läggas fram för riksdagen under hösten med riksdagsbeslut under våren 2006 och beräknat ikraftträdande vid halvårsskiftet.
Under sommaren har SRAT, enligt önskemål från Lars Grönvall på socialdepartementet, tagit fram ett underlag som beskriver vad ett införande av legitimation för audionomer skulle få för konsekvenser för statens intäkter av mervärdesskatt. Vårt underlag visar att det skulle medföra ett mycket begränsat skattebortfall som rimligtvis inte kan vara något hinder för att införa legitimation för audionomerna. Vid införande av legitimation för audionomer kommer de som arbetar i privat verksamhet och som idag betalar moms på varor och tjänster som utgör sjukvård att slippa betala moms. Det är detta bortfall för samtliga yrkesgrupper som behandlas i propositionen som finansdepartementet tittar på och som de måste lämna klartecken till innan propositionen lämnas till riksdagen.
Enligt den information SRAT har tillgång till ser det ut som om det kommer att bli ett beslut om legitimation för audionomer under vårriksdagen under förutsättning av att inga nya hinder dyker upp innan beslutet är fattat.
Maj 2005
Jag har idag den 12 maj 2005 haft kontakt med den handläggare på Socialdepartementet som ansvarar för frågan om legitimation för Audionomer med flera, och fått följande information om det aktuella läget:
Ärendet ligger fortfarande kvar på Finansdepartementet för beredning av momsfrågan det vill säga konsekvenserna av att privat verksamhet som bedrivs av audionomer, dietister med flera, och som idag är momspliktiga båda vad gäller varor och tjänster, blir befriad från mervärdesskatt när legitimation införs.
Socialdepartementets planering är att en proposition i ärendet skall läggas fram för riksdagen i höst och att om riksdagen beslutar enligt förslaget skall legitimation införas from 2006.
Mars 2004
Legitimation för audionomer diskuteras
Under 2003 följde vi intresserat konsekvenserna av de påtryckningar dietisterna gjorde i sin strävan för att yrket ska bli legitimationsgrundande och då ärendet närmade sig utredning passade vi på att föreslå att det denna utredning även borde inkludera audionomerna. Uppdraget kom att omfatta alla de yrkesgrupper som har skyddad yrkestitel utan att vara legitimerade. I slutet av året utsågs en utredare på Socialdepartementet och den 9 januari 2004 träffade representanter för Audionomerna i SRAT och Svenska Audionomföreningen Lars Grönwall i ett möte.
Enligt förarbetena till nuvarande behörighetslag är legitimationens huvudfunktion dels att vara en garanti för att personalen har en viss kunskapsnivå samt vissa personliga egenskaper och dels vara en varudeklaration för personens kvalifikationer. Rätten till legitimation ska enligt utredningen förbehållas sådana grupper av yrkesutövare som har en självständig yrkesfunktion med kvalificerade arbetsuppgifter och ett särskilt ansvar för patientens säkerhet i vården samt inte i oväsentlig utsträckning vänder sig direkt till allmänheten, exempelvis i egenskap av fria yrkesutövare.
Legitimationsgrundande faktorer är patientsäkerheten, yrkesrollens innehåll, utbildning/examen samt internationella förhållanden.
Utredningsarbetet som låg till grund för behörighetsutredningen (1997) gjordes i huvudsak under 1995 och det är flera saker som förändrats sedan dess inom vårt yrke. En stor skillnad är naturligtvis utbildningens längd och innehåll. 1995 hade man slutat utbilda hörselvårdsassistenter och de studerande på de olika utbildningsorterna var blivande audionomer. Utbildningen är numera reglerad enligt Högskoleverket och graden av vetenskaplighet har sedan utbildningen blev 120/160 poäng stärkts. Självständighetsgraden i yrket är förstärkt och i betydande utsträckning är nu audionomen så kallade ”förstainstans”. Audionomen har, inom sitt kompetensområde, utbildning och kompetens att ställa diagnos. Audionomen bedömer, planer, beslutar, genomför och utvärderar helt självständigt, tillsammans med den hörselskadade, olika habiliterings-/rehabiliteringsinsatser.
Yrkesrollens bredd består av att man har kompetens inom medicin, teknik, beteendevetenskap och pedagogik.
Audionomer i privat verksamhet har ökat under senare år. I många landsting delegeras/köps ”lätt” hörselrehabilitering ut att genomföras utanför sjukhusvården. De som i huvudsak ansvarar för denna rehabilitering är audionomer anställda i privat verksamhet, där chefen för verksamheten ofta är audionom. Vissa landsting mottar med glädje även helt privata audionometableringar utanför landstingens regi, då man menar att detta på sikt hjälper till att sänka köerna till den offentliga vården.
Patienter/kunder som inte upplever sin hörselnedsättning som en sjukdom ser det ofta mer naturligt att söka hjälp för sina hörselproblem på samma villkor som en person som ser dåligt söker hjälp. Privata etableringar i form av ”hörselbutiker” kan därför komma att bli ett mer vanligt inslag i vår samhällsstruktur. Idag är cirka 10 procent av audionomerna verksamma i den privata hörselvården. Troligtvis kommer denna siffra att öka med tanke på att över 500.000 personer i Sverige idag är i behov av någon form av hörhjälpmedel och hörselrehabilitering. Detta är ett behov som vida överstiger de resurser som finns inom offentlig verksamhet.
Ökad status för yrket och större möjlighet till att utöva sitt yrke i olika former kan leda till större andel sökande till utbildning och tjänster inom hörselvården. Då behovet av hörselvård i landet är stort och ständigt ökar anser vi att det är viktigt att audionomerna får legitimation. Vi tror att det på sikt kan säkerställa personalförsörjningen inom hörselvården.
Christina Wanberg Långh, Petra Carlsson, Monika Gunnarsson,
för Audionomerna i SRAT