Semester och ledighet

Under pågående anställning har anställda rätt att vara lediga för semester, föräldraledighet, studier, trängande familjeskäl, facklig verksamhet, näringsverksamhet och sjukdom.

All ledighet under anställningen måste beviljas av arbetsgivaren i förväg förutom ledighet på grund av sjukdom. Vissa typer av ledighet har man rätt till från första anställningsdagen och andra kvalificerar man sig till efter en viss anställningstid. Du kan alltid kontrollera med SRAT:s kansli vad som gäller för just dig i din situation.

Här tar vi upp de tre vanligaste ledighetsformerna:   

  • Semester
  • Föräldraledighet
  • Studieledighet

Semester

Reglerna om semester är reglerade i Semesterlagen (1977:480). Semesterlagens syfte är att garantera arbetstagarna tid för vila och rekreation. Alla anställda, med vissa undantag, har rätt till 25 semesterdagar varje semesterår. Med semesterår avses tiden från och med den 1 april till och med den 31 mars följande år. Intjänandeår utgörs av motsvarande 12-månadersperiod närmast före ett semesterår. Under semesterledigheten ska semesterlön utgå i den mån sådan förmån intjänats under intjänandeåret. Rätten till semesterledighet är alltså inte detsamma som rätten till lön under ledighetstiden.

Semesterlagen utgår ifrån att det i sista hand är arbetsgivaren som har beslutanderätten vad gäller semesterns förläggning, men att samråd med den anställde ska äga rum. Arbetsgivaren ska underrätta arbetstagarna om semesterns förläggning senast två månader före semesterledighetens början.

Den så kallade huvudsemestern ska förläggas så att arbetstagaren får en fyra veckors sammanhängande semesterledighet under perioden juni-augusti. Avsteg från denna bestämmelse får endast ske när särskilda skäl motiverar det, vilket exempelvis kan vara för att skydda viktiga samhällsintressen, såsom en väl fungerande sjukvård. I dessa fall får huvudsemestern förläggas till annan tid på året.

Kollektivavtal kan innehålla andra villkor, bland annat rätt till längre semester efter viss ålder eller anställningstid.

Semesterlön och semesterersättning
Semesterlön är den ersättning den anställde får under sin betalda semester. Semesterlönen ska betalas ut i samband med semesterledigheten. De intjänade semesterdagar som den anställde inte har hunnit ta ut när anställningen avslutas skall betalas ut som semesterersättning senast en månad efter sista anställningsdagen.

Föräldraledighet

Reglerna om föräldraledighet är reglerade i Föräldraledighetslagen (1995:584). Rätten till föräldraledighet gäller vid barns födelse och sjukdom. Samma regler gäller vid adoption. Rätten till föräldraledighet gäller från och med anställningens första dag.

Vilka som omfattas av lagen
Arbetstagare har som förälder rätt till ledighet från sin anställning enligt lag. Sådan rätt har även arbetstagare som utan att vara förälder

  • är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn,
  • har tagit emot barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem,
  • stadigvarande sammanbor med en förälder under förutsättning att denne är eller har varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern.

Det finns fem former av föräldraledighet för arbetstagare:

  1. Hel ledighet för kvinnlig arbetstagare i samband med förlossning samt under tiden då barnet ammas (mammaledighet).
  2. Hel ledighet för en förälder tills barnet blivit 18 månader eller, under förutsättning att förälderns då har en hel föräldrapenning, för tid därefter (hel ledighet med eller utan föräldrapenning).
  3. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel eller en åttondel medan föräldern har tre fjärdedels, halv, en fjärdedels respektive en åttondels föräldrapenning (delledighet med föräldrapenning).
  4. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt åtta år (delledighet utan föräldrapenning). 
  5. Ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av barn (ledighet med tillfällig föräldrapenning).

Tillvägagångssätt
En arbetstagare som vill vara föräldraledig från sitt arbete, måste senast två månader i förväg anmäla detta till sin arbetsgivare eller, om det inte kan ske, så snart som möjligt. I samband med anmälan ska arbetstagaren ange hur lång ledighet hon eller han vill ha. När anledningen till ledigheten är tillfällig vård av barn ska anmälan till arbetsgivaren ske samma dag.

Kollektivavtal kan innehålla kompletterande eller andra villkor, till exempel rätt till föräldralön och underrättelsetid till arbetsgivaren innan ledighet.

Studieledighet

Enligt lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning har en arbetstagare som vill undergå utbildning rätt till behövlig ledighet från sin anställning.

Rätt till ledighet tillkommer den som vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader de senaste två åren. Med utbildning avses alla typer av organiserade studier och de behöver inte ha något samband med arbetet. Ren hobbyverksamhet och självstudier omfattas dock inte.

Oavsett anställningstid har en anställd som vill delta i utbildning som rör facklig verksamhet rätt till ledighet.

Arbetstagarens rätt att få ut ledighet för studier kan inte inskränkas. En arbetsgivare har dock en möjlighet att på grund av verksamhetsskäl, uppskjuta begärd ledighet till ett senare tillfälle.
Lagens regler innebär att arbetsgivaren kan skjuta upp begärd ledighet i högst sex månader från det han mottog arbetstagarens ansökan om ledighet. I praktiken innebär detta att arbetstagaren för att vara säker på att få önskad ledighet måste ansöka om denna minst sex månader innan den ska börja.

Kontakta oss

Telefon vx
08-442 44 60

E-post
kansli@srat.se